Artiklar om hjärnskador hos kinesiska och amerikanska barn i områden med hög fluorhalt i vattnet. Gamla bilder på påstått fluorosdrabbade unga i Uppsala. Information med en negativ bild av fluor sprids nu i sociala medier, ofta i grupper för småbarnsföräldrar. Föräldrar som plastbantar, köper ekologisk mat till sina barn och vill göra allting rätt. Många väljer också bort fluortandkrämen.
– Jag kan förstå att man känner sig osäker, vi bombarderas hela tiden av olika katastroflarm, säger Göran Koch, professor emeritus i pedodonti vid Odontologiska institutionen i Jönköping.
Sprids via internet
Göran Koch har en lång erfarenhet som forskare och barntandläkare. Han var med och bedrev de första fluorstudierna i Sverige på 1960- och 70-talet, har skrivit lärobokskapitel om fluor och står också bakom informationen om fluorbehandling på 1177 Vårdguiden.
Fluorskepsisen är inte ny, menar han.
– Det har kommit och gått i vågor. På 1960- och 1970-talet förekom också tidvis turbulens kring fluor.
Vad som dock är nytt är att informationen via internet sprids mycket snabbare och når nya grupper. Nu kommer också larm från tandläkare i landet om föräldrar som slutat använda fluortandkräm till sina små barn. Hur ska man då bemöta deras oro?
Pedagogiskt problem
Enligt Göran Koch har tandvården ett pedagogiskt problem i dag.
– För tandvårdspersonal har fluor under lång tid varit så självklart att man inte lagt ner tillräckligt med tid på att skapa en ordentlig kunskapsbank att argumentera utifrån. Om vi inom tandvården tror att allt redan är klappat och klart, då är det lätt att bli lite handfallen. Vi behöver på ett pedagogiskt sätt kunna förmedla de vetenskapliga erfarenheter som finns tillgängliga i dag, säger han.
– Förr fanns det tandvårdspersonal, inte minst fluortandsköterskor, som kunde detta på sina fem fingrar. I dag är det framför allt kommersiella aktörer som säljer tandkräm och fluorsköljmedel som tagit över, fortsätter han.
Effektivt mot karies
Det råder enligt Göran Koch ingen vetenskaplig tvekan om att regelbunden tillförsel av fluor lokalt på tandytan är ett effektivt sätt att minska karies. Fluoret arbetar på ett komplicerat sätt i gränsskiktet mellan tandyta, plack och saliv. Ämnet bromsar nedbrytningen av emaljen då tänderna utsätts för den syraattack som sker i samband med att vi äter mat med socker. Fluor stimulerar också en snabb reparation av emaljytan efter syraattacken.
– Men det är en kortvarig effekt. Slutar du att tillföra fluor så försvinner den. Därför är det viktigt att fortsätta borsta hela livet. Allra viktigast är att tillföra fluor när tänderna är nya. Då är emaljen extra sårbar, säger Göran Koch.
Det finns dock ett antal potentiella biverkningar förknippade med fluor. Får du regelbundet i dig för stora mängder fluor under den period i livet då tänderna bildas finns risk för dental fluoros, förändringar i tandemaljen som kan ge fläckar på tänderna. Detta är dock i de allra flesta fall enbart en kosmetisk effekt.
Allvarligare biverkningar
Vid väldigt höga fluordoser kan man utveckla så kallad kroniskt invalidiserande fluoros, en typ av benförtätning i skelettet. Detta har dock bara rapporterats från områden med mycket höga halter av fluor i dricksvattnet och klimatförhållanden som gör att befolkningen dricker mycket mer vatten än i Sverige. Potentiella neurotoxiska effekter av höga fluordoser har också diskuterats i några studier.
– Det är viktigt att understryka att inga av ovanstående biverkningar är aktuella för de fluormängder eller fluorprogram som tandvården rekommenderar. Fluorhalten i vattnet i Sverige är generellt mycket låg. Vissa platser i landet har dock en högre fluorhalt i vattnet och där kan det behövas särskilda rekommendationer, säger Göran Koch.
Det är också känt att ett stort intag av fluor vid ett och samma tillfälle kan ge förgiftningssymtom med framför allt illamående. Den mängd som då krävs beräknas vara ungefär 5 mg fluor per kilo kroppsvikt. En tvååring på cirka tolv kilo behöver alltså få i sig en dos på 50 mg fluor, motsvarande en hel tub barntandkräm, för att hamna i riskzonen för illamående.
Ärtstor klick för barn
Många småbarnsföräldrar är oroliga över att barnen sväljer ner tandkrämen och därmed riskerar att få i sig en för stor mängd fluor. Men följer man rekommendationen att ta en barntandkrämsklick stor som en ärta är det enligt Göran Koch ingen fara.
Ett litet barn som sväljer all tandkräm på tandborsten får uppskattningsvis i sig 0,2 mg fluor per tandborstningstillfälle. Detta kan jämföras med att den minsta mängd fluor som krävs i dricksvattnet för att hamna i riskzonen för mild dental fluoros är 1 mg fluor per liter.
Fluor är dessutom extra viktigt för just barn och ungdomar. Forskning har visat att de som har mycket karies i mjölktänderna också får det senare i livet. Och karies orsakar ofta stort lidande och kan leda till både socialt stigma och en rad följdsjukdomar.
– Vi, både patienter och tandvårdspersonal, ska vara väldigt tacksamma för att vi har det här hjälpmedlet som i låga koncentrationer har så god effekt på tandhälsan. För första gången på hundra år har vi i dag tack vare fluor nästan helt kariesfria generationer. Det är en hälsoeffekt utan like i historien och det måste vi inom tandvården bli bättre på att förmedla till patienterna.
Läs också tre röster om fluordebatten:
”Jag tror på att vara proaktiv, det gäller även för tandvården”
”Självklart ska vi vara med i debatten”
”Någon måste gå igenom all forskning och förklara den”
