Svårt att utvärdera tandvården
I utvärderingen gör Socialstyrelsen bedömningen att tandvården kan bli mer patientfokuserad och mer jämlik.

Svårt att utvärdera tandvården

2 maj 2013
Dela artikeln
Socialstyrelsen har utvärderat tandvården i Sverige – men kan inte bedöma hur bra den är.

För första gången gör Socialstyrelsen en riksomfattande utvärdering av tandvården utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för vuxentandvård samt Socialstyrelsens övergripande indikatorer för god tandvård.

31 indikatorer ger en bild av tandvårdens struktur, processer och resultat. Socialstyrelsen har hämtat information från tandhälsoregistret, läkemedelsregistret, nationella kvalitetsregister och från enkäter till landstingen och till befolkningen.

Socialstyrelsen presenterar en mängd information samt ett antal förslag för att förbättra tandvården.

Ett mål var att ta reda på om svensk tandvård är god; alltså kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och om den ges i rimlig tid. Men frågan om svensk tandvård är god får inget entydigt svar.

Trots all insamlande av information är »redovisningen långt ifrån tillräcklig för att göra en fullständig bedömning av hur god tandvården i Sverige är«, skriver Socialstyrelsen i »Nationell utvärdering 2013 – Tandvård«.

– Det finns begränsningar som gör att man inte når hela vägen, medger Andreas Cederlund, tandläkare och projektledare för utvärderingen.

Saknas sätt att mäta

Det är särskilt svårt att säga om tandvården är säker och om den ges i rimlig tid. Det saknas indikatorer.

Men i strävan att ge effektiv samt kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård når man långt genom att följa riktlinjerna för vuxentandvården, som innehåller evidensbaserade rekommendationer, enligt Socialstyrelsen.

– Riktlinjerna är ett stöd för att kunna välja de mest effektiva metoderna, säger Andreas Cederlund.

Myndigheten har försökt ta reda på om riktlinjerna har nått ut inom tandvården och i vilken grad riktlinjerna omsätts i verksamheten.

– Följsamheten till riktlinjerna har varit svår att bedöma, men stora regionala skillnader på vissa områden talar för att riktlinjerna inte har slagit igenom på de områdena, säger Andreas Cederlund.

Vårdgivare har nått olika långt i att anpassa vården efter riktlinjerna. »Bland de större vårdgivarna är orsaken att man valt olika strategier för implementeringen och bland de mindre vårdgivarna är det ofta en brist på resurser, kunskap eller intresse«, står det i utvärderingen.

– Hela tandvården bör styra mot effektiva, kunskapsbaserade metoder, anser Andreas Cederlund.

Kan bli mer patientfokuserad

Socialstyrelsen gör också bedömningen att tandvården kan bli både mer patientfokuserad och mer jämlik och skriver:

“Att personer som besöker tandvården inte upplever att de får tillräcklig information och därmed inte kan vara fullt ut delaktiga i beslutet och valet av behandlingsmetod är inte förenligt med en patientfokuserad vård.”

“Socioekonomiskt utsatta grupper och utlandsfödda personer hade i högre grad än genomsnittet i riket avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl, vilket innebär att det finns ett jämlikhetsproblem när det gäller tandvårdskonsumtion och tandhälsa.”

Socialstyrelsen har tre förslag för att kunna följa upp tandvården på ett bättre sätt. Myndigheten anser att:

  • Tandhälsoregistrets kodverk bör anpassas till de nationella riktlinjerna för vuxentandvården.
  • Tandhälsoregistret bör omfatta alla patienter, inte bara vuxna som i dag.
  • Fler privata vårdgivare bör ansluta sig till Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) och dentalimplantatregistret (NQRDI). Eftersom de flesta vuxna behandlas inom privattandvården, blir annars informationen i registren inte representativ för hela befolkningen.

Rätt riktning

Trots svårigheterna med att utvärdera tandvården, tycker Andreas Cederlund att arbetet är ett steg i rätt riktning.

– Det är första gången en sådan utvärdering av tandvården har gjorts. En del av jobbet är att identifiera brister, säger han.

Ett annat mål med utvärderingen är att stimulera till forskning och fortsatt utveckling av riktlinjerna. På så sätt kan tandvården bli bättre på sikt.

Text: Janet Suslick

 

Läs mer: “Nationell utvärdering 2013 – Tandvård” presenterar en mängd information om tandvården. Utvärderingen omfattar två rapporter. En har underrubriken “indikatorer och underlag för bedömningar” och innehåller resultaten för de 31 indikatorerna som Socialstyrelsen har tittat på, bland annat. Den andra rapporten har underrubriken “rekommendationer, bedömningar och sammanfattning”.

 

Förslag till bättre tandvård

Tandläkare bör ge sina patienter mer och bättre information om behandlingsalternativ och kostnader, anser Socialstyrelsen.

Det är ett av fem konkreta förslag på förbättringar som Socialstyrelsen presenterar i en stor riksomfattande utvärdering av tandvården.

Det är första gången Socialstyrelsen gör en nationell utvärdering av tandvården utifrån indikatorerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård samt myndighetens övergripande indikatorer för god tandvård.

1) Ge bättre information

Tandläkare bör informera mer och bättre om behandlingsalternativ och kostnader i samband med omfattande behandlingar, anser Socialstyrelsen.
Rekommendationen baseras på Socialstyrelsens befolkningsenkät bland vuxna som gjordes förra året.
Drygt en tredjedel av patienterna uppgav att de vid senaste besöket fick information om vad behandlingen skulle kosta. »Det är negativt att endast 36 procent fick besked om vad behandlingen skulle komma att kosta«, står det i Socialstyrelsens rapport.
Av alla som hade fått omfattande behandlingar ansåg bara en av tre att de hade fått tillräcklig information om behandlingsalternativ. »Vårdgivarna har inte lyckats särskilt väl med sitt informationsansvar«, skriver Socialstyrelsen.

[slideshow]

2) Visa alla respekt

Socialstyrelsen uppmanar tandvården att arbeta för att alla ska känna sig respektfullt bemötta. Arbetssökande, låginkomsttagare, lågutbildade och personer födda utanför EU känner sig respektfullt bemötta i lägre utsträckning än övriga, liksom personer som är 80 år och äldre.
I stort sett anser Socialstyrelsen ändå att det är positivt att så många som 95 procent anser sig bli respektfullt bemötta av tandvården. Av alla som svarade på enkätfrågan uppgav 80 procent att de hade blivit »helt och fullt« bemötta med respekt och 15 procent att de »delvis« hade blivit det.

3) Behandla kariessjukdom

Behandlingen av karies domineras av reparativa åtgärder. Bara 6,6 procent av patienterna som fick fyllningar eller kronor inom det statliga tandvårdsstödet på grund av karies 2011 fick också behandling mot kariessjukdomen. Andelen varierade mellan 10,5 procent i Uppsala och 4,3 procent i Blekinge.
En förklaring kan vara att patienterna får en kort information om hur de kan förebygga karies i samband med att fyllningen görs utan att det rapporteras in till Försäkringskassan.
Socialstyrelsen anser ändå att »tandvården bör sträva efter att fler patienter med karies behandlas med kariesförebyggande och sjukdomsbehandlande metoder utifrån de rekommendationer som ges i de nationella riktlinjerna«.

4) Minska karies hos barn

Andelen kariesfria ungdomar varierar stort mellan landstingen. I Jönköping är 73 procent av tolvåringar kariesfria, jämfört med 59 procent i Västernorrland. Förutom i Västernorrland har förhållandevis många tolvåringar karies i Jämtland, Sörmland och Stockholm (även om Stockholms statistik gäller 13-åringar i stället för tolvåringar).
Landstingen bör arbeta för att fler unga ska förbli kariesfria, anser Socialstyrelsen.

5) Skriv ut mindre antibiotika

Förskrivningen av antibiotika inom tandvården varierar mycket mellan landstingen. I Stockholm och Skåne skrevs 2011/2012 ut mer än dubbelt så mycket antibiotika per tusen invånare som i Västerbotten.
Socialstyrelsen rekommenderar tandläkare att anpassa sina rutiner till behandlingsrekommendationerna som Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket har tagit fram.
Läs Tandläkartidningens artikelserie om antibiotika-profylax i tandvården i Tandläkartidningen nummer 13 till 15 2012. En sammanfattning finns i nummer 15 2012.

Text: Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Illustration: Robert Hilmersson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch