Annons

Annons

Allvarligt läge för odontologisk forskning

Kompetensbristen på lärosätena är tätt sammankopplad med det krisartade läget inom odontologisk forskning. Vetenskapsrådets siffror är dystra, både antalet ansökningar och beviljandegraden har sjunkit under de senaste tio åren. En ny satsning på en nationell forskar­skola skulle kunna vara en väg framåt.

Det råder brist på akademiska lärare inom odontologi och under de närmaste åren kommer många att gå i pension. Då närmar sig kompetensbristen en krisartad nivå när det kan blir svårt att upprätthålla en god forskningsanknuten, odontologisk utbildning.
Ett stort problem är att så få tandläkare väljer att disputera. Förutsättningarna för att välja forskarbanan är dåliga och på lärosätena anser man att det främst beror på två saker. Den odontologiska utbildningen är underfinansierad och därmed underbemannad. De akademiska lärarna måste prioritera under­visningen och får för lite tid att forska. Men det är också mycket svårt att få forskningsfinansiering. Statsanslaget till universitetens forskning har urholkats samtidigt som det saknas riktade forskningsanslag till området odontologi.

Forskningsbidrag

Statistik från Vetenskapsrådet, VR, ger en dyster bild av svensk odontologisk forskning. Under åren 2008–2019 fick VR in 20 476 ansökningar inom området medicin och hälsa, men bara 235 rörde odontologisk forskning. Under samma period gick endast 0,6 procent av forskningsbidragen inom området medicin och hälsa till odontologi.
Kurvorna pekar dessutom neråt. Antalet ansökningar har varierat under åren 2008–2019, liksom beviljandegraden, men har successivt sjunkit under s­enare år.

Jan-Ingvar Jönsson

Jan-Ingvar Jönsson


– Det är bekymmersamt, odontologi tycks vara ett område där forskningen är i kris. Det finns ingen kritisk massa som ger starka forskningsmiljöer. För tandläkarna finns det varken tid eller incitament att bedriva forskning, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare inom området medicin och hälsa på Vetenskapsrådet.
Av de 235 ansökningar om bidrag till odontologisk forskning som kom in till VR 2008–2019 beviljades 31. Det är en beviljandegrad på 13 procent, vilket är avsevärt lägre än inom området medicin och hälsa i stort.
– Jag tror att det beror på att en del ansökningar inte har den kvalitet som krävs. Man kan naturligtvis fråga sig om våra sakkunniga inte har tillräcklig kompetens för att bedöma odontologiska ansökningar. Men jag tror inte att det är så. Vi har fler granskare numera, och om de inte har tillräcklig kompetens så använder vi externa granskare, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Svårt behålla yngre forskare

Medicinska forskningsrådet publicerade 1999 en utvärdering av svensk odontologisk forskning som ”hade stagnerat och uppvisade en rad kris­tenden­ser”. 2007 kom VR med en rapport med det talande namnet ”Allvarligt läge”. Den beskrev en odontologisk forskning med pressad ekonomi och svårig­heter att behålla yngre forskare. Läget har inte blivit bättre sedan dess.
2006 gjorde VetenskapsRådet om sin beredningsorganisation. Odontologi, som tidigare hade utgjort en egen grupp, blev nu en del av den mycket större gruppen Medicin och hälsa.
På lärosätena hör man ofta att det har missgynnat odontologin. Man anser att forskning om karies och parodontit nedprioriteras när den ska vägas mot till exempel cancerforskning. Är det så?
– Jag känner till de synpunkterna, men jag tror inte att det är så. Det jag hör från beredningsgrupperna är att det finns färre ansökningar från odontologin och att kvaliteten haltar lite, säger Jan-Ingvar Jönsson.
– Vårt ansvar är att täcka alla ämnesområden och identifiera de forskningsprojekt som har mest nytänk, originalitet och kvalitet. Konkurrensen är tuff, det är bara en fjärdedel som får bidrag. Om man verkar i ett system där det finns dåliga incitament för att forska så kan det ge en kvalitetsförsämring.
I dag är det inte särskilt lönsamt för en tandläkare att disputera, varken för den privata ekonomin eller karriären.
Hur kan man skapa bättre incitament för tandläkare att forska?
– Jag tror att man ­måste akademisera tandvården så att det lönar sig att bli disputerad. Hela systemet måste genomgå samma förändring som man ser på många håll inom hälso- och sjukvården. Man bör akademi­sera organisationen och ställa krav på akademiska chefer inom tandvården.
Vetenskapsrådet kan inte på egen hand besluta om att prioritera ett visst område. Men det händer att de får regeringsuppdrag med speciella pengar för att stimulera ett forskningsområde. Det har skett inom till exempel farmaci och psykiatri.
Om staten gav er i uppdrag att stimulera odontologisk forskning, vad skulle ni göra då?
– Om vi ska stödja ett område som odontologi så tror jag inte att det är genom att allokera mer pengar till forskningsprojekt, eftersom kvaliteten haltar. Då skulle vi göra något annat med sikte på nästa generation. Vi kanske skulle satsa på en forskarskola och karriärstöd för unga forskare, säger Jan-­Ingvar Jönsson.
I Sverige fanns en nationell forskarskola i odontologisk vetenskap 2009–2014. Av 20 doktorander disputerade 17.
– Nationella forskarskolor där lärosätena går ihop och staten finansierar det via Vetenskapsrådet är ett väldigt bra sätt att stimulera forskningen inom området och säkerställa forskningsanknytningen till den hög­re utbildningen, säger Jan-­Ingvar Jönsson.

Upptäck mer