Att förlora ansiktet

Tre trappor upp i det tegelröda huset där folktandvårdens specialisttandvård i Örebro ligger, möter vi anaplastologen Kerstin Bergström, övertandläkare Carl-Fredrik Arnelund och ­Barbro Swartz, övertandläkare och specialist i protetik. Här har det sedan början av 1980-talet funnits ett samarbete mellan mottagningen och Kerstin Bergström. Hon har sin huvudsakliga arbetsplats i Göteborg, men är i Örebro och arbetar flera gånger per månad.

Käk- och ansiktsprotetik

Vården inom käk- och ansiktsprotetik är bred. Förs­ta instansen är alltid sjukvården och öron-näsa-hals-, ögon- eller plastikkirurgiska kliniken. För den oinsatte kan det tyckas märkligt att en patient som förlorat ett öga får hjälp hos specialisttandvården.

– Det är de större defekterna som vi behandlar efter att sjukvården skickat remiss till oss. Orsaken till att patienten hamnar i tandvården är att det är just anaplastologer med tandteknisk bakgrund som har utvecklat metoderna för ansiktsepiteser. Dessutom arbetar vi med implantat, vilket historiskt är ett tandläkarområde. Vi har helt enkelt mest vana av att arbeta med dessa produkter, säger Carl-Fredrik Arnelund som även är chef för specialisttandvården i Region Örebro län.
Specialisttandvården finns med hela ­vägen, både vid planering av ingrepp och vid rehabiliteringen.
När en patient behöver operera bort en ansiktsdel som sedan ska ersättas är det en fördel att anaplastolog och protetiker är med i ett tidigt skede. Att se hur patienter ser ut före operationen hjälper anaplastologen att åstadkomma ett mer realistiskt resultat.

– Om den möjligheten inte har funnits kan jag titta på det friska ögat och arbeta ut­ifrån det. Det går också att titta på gamla foton eller, när det gäller näsan, gjuta av syskons näsor. Men mest värdefullt är det ju om man gör en avgjutning innan näsan tas bort, förklarar ­Kerstin Bergström.
Kerstin Bergström arbetade ihop med Barbro Swartz i Göteborg redan under tidigt 1980-tal. När Barbro sedan flyttade till Örebro tog hon samarbetet med sig, och sedan dess har många patienter även i Örebroregionen fått hjälp av Kerstin.

– Det är ett enormt lagarbete för att få hela logistiken att fungera. Kerstin är artisten, men det är jag och våra tandsköterskor, och nu framöver Carl-Fredrik, som sett till att det finns en patientplan och att allt är förberett så att Kerstin kan göra det hon är expert på, säger Barbro Swartz som alldeles nyligen gått i pension.
Fram till i våras var det hon som bar huvudansvaret i Örebro, men nu är det Carl-Fredrik som tagit över hennes roll.
– God planering är det viktigaste i hela den här kedjan. Inte bara mellan oss utan även med kirurgerna. Här finns inga standardlösningar. Det går inte bara att operera in en skruv. Det är viktigt att det finns förutsättningar att skapa både funktion och estetik, säger Barbro Swartz.

”En epites är gjord av silikon. Den slits och håller två till fyra år, sedan är det dags för en ny.”

Ungefär tio nya patienter per år kommer till den här delen av specialisttandvården i Örebro,  inte bara från länet utan även från Värmland, Dalarna, Västmanland och Gävle. Alla befintliga patienter kommer på regelbundna kontroller och behöver dessutom ungefär vart tredje år en ny epites.
– En epites är gjord av silikon. Den slits och håller två till fyra år, sedan är det dags för en ny, säger Kerstin Bergström.
Sedan 2008 finns ett nationellt nätverk för protetiker som arbetar med käk- och ansikts­protetik som träffas årligen.
– Det finns inget facit för den här typen av behandlingar, vi löser hela tiden utmaningar på olika sätt. Men samarbetet och utbyte av erfarenheter från tidigare behandlingar är mycket viktigt, säger Kerstin Bergström som är en av ett femtontal anaplastologer i hela landet.

Vävnaden krymper

När en patient har opererats är det viktigt att inte ta avtryck alltför tidigt, det har med läkningsprocessen att göra.
– Vävnaden krymper och det måste vi vänta in. För mig är det betydelsefullt att få vara med hela vägen, säger Kerstin Bergström.

Gör modeller för hand

Hon gör modellerna för hand. Det är en kombination av hantverk och tekniskt kunnande som står i centrum. Att till exempel se till så att mimiken stämmer, att ögat får ögonfransar och att eventuella pigmentfläckar målas dit.
– Det går inte att komma ifrån det manuella hantverket även om den digitala utvecklingen går framåt. Jag går till och med in och målar i det nya ögat så att det passar det friska ännu bättre. En patient kan dessutom få en sommar- och en vinterepites om han eller hon blir väldigt brun under sommarhalvåret.

Magneter för att fästa

Kerstin förklarar att det finns två olika sätt att fästa en epites på en patient som förlorat ett öga. Implantat är att föredra då dessa ger ett exakt läge att fästa epitesen i.
– Det sker en osseointegrering av implantatet, och sedan använder vi ofta magneter för att fästa epitesen.
Det andra sättet är att varje dag fästa epitesen med hjälp av ett speciellt lim.
– Det sättet sliter mer på epitesen och den sitter inte alltid riktigt lika bra som med implantat.

Lyssna in patienter

En som hade besvär med limmet var patienten Lucia Asker, som därför har implantat sedan mars i år.
– Det var besvärligt med klistret och jag kände alltid en osäkerhet om epitesen satt fast ordentligt eller inte. Nu vet jag att det sitter som det ska och det är inte heller lika jobbigt att göra rent, säger Lucia Asker.
Kerstin Bergström poängterar vikten av att både hon och all inblandad tandvårdspersonal hela tiden lyssnar in patienterna och deras eventuella oro.
– Det här är ett livslångt åtagande och det är vi som sedan följer upp patienten efter operation. Många av patienterna har även en intraoral defekt, säger Barbro Swartz.

Estetik, färg och form

Att ha öga för estetik, färg och form tillsammans med teknisk kunskap är avgörande i Kerstins arbete.
– Man måste också ha en speciell känsla och förståelse för patienten och ett empatiskt förhållningssätt. Det är inte bara en epites. Det här är sköra patienter och att få den här typen av defekt är ångestskapande.
Att ge patienten realistiska förväntningar är också viktigt – att förklara att epitesen är en ersättning och att det aldrig kan bli som det var från början.

”Det kan till och med vara så att man inte ens vet att det här finns.”

– Vi är helt klart problemlösare som testar alternativa vägar.
Carl-Fredrik Arnelund, som nu tagit över, beskriver insatserna som så specialiserade att inte alla tandläkare känner till hur det går till.
– Det kan till och med vara så att man inte ens vet att det här finns.