– Problemet med utbildningsplatserna bottnar i att lärosätena saknar lokaler och lärarresurser, eftersom det redan är mer än fullt på grundutbildningen. Den kompletterande utbildningen ska ordnas utöver detta, med en ersättning som inte alltid står i relation till den utbildningsinsats som i många fall krävs, säger Stein Björkman, som tidigare har arbetat med den kompletterande utbildningen vid KI och är ansvarig för behörighetsfrågor för tandläkare utbildade utanför EU/EES på Socialstyrelsen.
Enligt både SKL och Arbetsförmedlingen finns en stor efterfrågan på tandläkare på arbetsmarknaden. Samtidigt är flera hundra nyanlända tandläkare inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.
För den som har tandläkarutbildning från länder utanför EU och EES finns flera vägar till en svensk legitimation, men det tar lång tid. För den som går den ettåriga kompletteringsutbildningen tar det i snitt tre år från att man skickat in sin ansökan om att få sin utländska utbildning granskad till att man har sin legitimation. För den som gör kunskapsprov följt av praktik tar det i snitt fyra år.
– För yrken där det ställs krav på kommunikation och förhållningssätt, som tandläkare, vårdpersonal och lärare, tycker jag att det är rimligt att det tar lång tid. Självklart är det viktigt att folk kommer i arbete, men för vår del handlar det om patientsäkerhet, säger Stein Björkman.
Ansvaret för att det finns möjligheter att förbereda sig för kunskapsprovet ligger bland annat på Arbetsförmedlingen. De hänvisar till arbetsmarknadsutbildningen ”Korta vägen”, där akademiker med utländsk bakgrund får utbildning, karriärvägledning och hjälp att hitta praktikplats. De har också undersökt möjligheterna för att skapa någon form av förberedelseutbildning, men är beroende av att lärosätena har möjlighet att anordna denna. Åter en fråga om lärosätenas resurser alltså.
– Preparandutbildning, som fanns tidigare, är en bra idé, men det är svårt att få till så att det fångar upp de individuella behoven. Jag har sett att många som är framgångsrika på proven har ordnat egna studiegrupper där de övar både odontologisk kunskap och svenska, säger Stein Björkman.
Han tillägger att det finns möjligheter för tandläkarna att ändå arbeta inom tandvården som tandsköterska innan de fått legitimation. På det sättet får de möjlighet att öva språk och förhållningssätt.
Arbetsförmedlingen har i sin tidigare utvärdering av snabbspår påpekat att det finns behov av fler praktikplatser.
– Socialstyrelsen ställer höga krav på praktikplatserna eftersom tandläkarna behöver lära sig allt från behandlingsfilosofi och förhållningssätt till ekonomi. De ska också lära sig att anpassa sitt arbete till gällande lagar och författningar. Det ställer krav på en handledare med både tid och handledarkompetens, vilket kan vara svårt att få till i en mindre verksamhet, säger Stein Björkman.
Han tillägger att de framtida arbetsgivarna kan ta ett stort ansvar för att organisera och inrätta praktikplatser med god kvalitet.
– Många gånger ser man att praktikperioden är en informell provanställning, som leder till en fortsatt relation mellan arbetsgivaren och den praktiserande tandläkaren.
Annons
Annons
