Fortbildningsrådet inom Sveriges tandläkarförbund planerar en webbaserad utbildning som man ska kunna komma åt var som helst.
– Jag tycker att det behövs en organiserad utbildning där man kan lära sig hur vi ser på och bedriver tandvård i Sverige. I dag finns ingenting, men jag ser att förbundets kursverksamheten har möjligheter att ordna detta, säger Hans Sandberg, som blir projektledare för den nya utbildningsinsatsen.
Finansieringen kommer från SKL, som har fått en miljon i så kallade främjandemedel, för att förbättra vägen till en svensk legitimation. De vill att pengarna ska få största möjliga nytta och med en webbaserad utbildning hoppas man nå så många som möjligt.
Webbplatsen ska byggas i samarbete med Institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms universitet och lanseras den sista december.
– Det är tajt, men jag vill visa att det går. Jag har precis fått en testgrupp med en bra sammansättning som har fått tala om vad som är viktigt för dem, säger Hans Sandberg.
”Jag skulle vilja att det var som ett dataspel; att det är tydligt vilken nivå man är på och att man entusiasmeras att fortsätta till nästa nivå.”
Testgruppen består av femton utländska tandläkare i olika ålder, med olika bakgrund och erfarenheter och varierande språkkunskaper. De kommer att få komma med synpunkter och testa utbildningen varefter den växer fram.
Hittills har man ringat in några områden som ska prioriteras: förebyggande tandvård, kariologi, parodontologi, pedodonti, radiologi och farmakologi. Utbildningen ska vara på svenska med ett ”normalt tandläkarspråk”. Tanken är att man kan slå upp de ord man inte förstår och på så sätt också öva språket.
– Nu behöver vi en tydlig struktur för en snygg, lättförståelig och pedagogisk webbplats. Det är viktigt att det ser likadant ut oavsett ämnesområde. Vi vill också att den som gör utbildningen ska känna att den utvecklas och att det är lustfyllt. Jag skulle vilja att det var som ett dataspel; att det är tydligt vilken nivå man är på och att man entusiasmeras att fortsätta till nästa nivå, säger Hans Sandberg.
Två till fem timmar per ämne
Syftet är att man enkelt ska kunna känna av sina styrkor och svagheter och se vad man behöver träna på mer. I förlängningen ska alla ämnesområden finnas på webbplatsen, så att man kan fördjupa sig i det man behöver, göra quizer och en självexamination för att stämma av att man är klar. Hans Sandberg tror att man med goda förkunskaper kan behöva lägga mellan två och fem timmars arbete på varje ämne.
Han påpekar dock att det är viktigt att ha med sig att utbildningen inte är någon garanti för att man sedan klarar kunskapsprovet.
– Det är ungefär som en körlektion. Det är inte säkert att man klarar uppkörningen. Kunskapsprovet baseras på KI:s utbildning, men deras sätt behöver inte vara det enda rätta. När det till exempel finns kunskapsluckor har de valt en metod, men det finns flera sätt att göra på om det saknas evidens. Det behöver speglas i webbutbildningen.
Fokus i projektet är nu att ta fram en utbildning för utländska tandläkare, men om upplägget visar sig fungera bra skulle det kunna utvecklas till något som vänder sig till alla tandläkare i Sverige för att testa sina kunskaper och fortbilda sig kontinuerligt.
190 timmar på två veckor
Abd Alrahman Swidah skrev det teoretiska kunskapsprovet i våras.
– Man behöver mycket tid för att läsa i lugn och ro, och stöd från omgivningen för att klara detta. Jag pluggade då och då när det var möjligt. Som timanställd tandsköterska kunde jag inte planera för studierna på det sätt jag ville, så jag tog ledigt från jobbet så att jag kunde plugga ordentligt. Det blev 190 timmar på två veckor precis inför provtillfället.
Han hade hjälp av Facebookgruppen där tandläkare delar med sig av sina erfarenheter av att ha skrivit kunskapsprovet. Vad som var svårt, och vad som kan hjälpa. Genom gruppen fick han till exempel veta att det fanns föreläsningar i odontologi man kunde delta i. Han hade också hjälp av kollegor på jobbet och studenter på KI som svarade på frågor.
”Jag blev chockad när jag såg hur mycket det var att läsa, men när man börjar läsa är det inte så svårt.”
Karolinska institutet rekommenderar att man inför kunskapsprovet läser den litteratur som används på svenska tandläkarutbildningar. De har också sammanställt en förkortad lista med litteratur. Denna är tre sidor och innehåller tjugo läroböcker plus femton länkar till artiklar, lagstiftning och rekommendationer.
– Jag blev chockad när jag såg hur mycket det var att läsa, men när man börjar läsa är det inte så svårt. Men det hade varit bättre att använda elektroniskt material än böcker som man kanske inte har tillgång till.
Framför allt talar han om att man behöver få motivationen att komma igång när det är så pass mycket litteratur att ta sig igenom på egen hand.
Han klarade det teoretiska kunskapsprovet och gör nu praktik på privatklinik för att förbereda sig för det praktiska provet.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.