LOV – valfrihet eller ojämlikhet?

”Det är viktigt att man gör ett noggrant förarbete inom respektive regioner med sina LOV-system – att man verkligen beräknar kostnaderna för privata utförare efter den egna ortodontins kostnader. Annars blir inte LOV det valfrihetssystem som det ska vara, med fokus på kvalitetskonkurrens, säger Lars Olsson, näringspolitisk chef vid Privattandläkarna.
Fem regioner har redan konkurrensutsatt tandreglering enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, för att reglera villkor och ersättning för privata vårdgivare som uppfyller olika kvalitetskriterier.
Ytterligare två regioner har konkreta planer på att införa LOV, visar en rundringning som Tandläkartidningen gjort.
Fyra av regionerna som har valfrihetssystem finns samlade inom Stockholmsregionen.

Ortodontisten Jari Taghavi, som driver klinik i Uppsala och är ordförande för Region Ost inom Svenska ortodontiföreningen, tycker att det generellt fungerat väl med konkurrens­utsatt tandreglering genom LOV.
– Men man får komma ihåg att det i detta område finns goda möjligheter för en sådan modell med tanke på befolkningsunderlaget och en större andel verksamma specialister. Man får också komma ihåg att det råder brist på specialister på ett nationellt plan, och en effekt av vårdvalsreformer i storstadsregioner kan vara att den ökar koncentrationen av specialister till dessa områden.
Han pekar på att det finns utrymme för en del förbättringar av regionernas LOV-system:
– Att ersättningsnivåerna varierar i de olika regionerna har varit en källa till kritik – inte minst då dessa också skiljer sig ganska mycket från till exempel TLV:s referenspriser.

Ortodontister gör urval

– Sedan har de olika regionerna också olika lösningar för hur själva urvalet går till och vilka som gör urvalet. Inom Region Uppsala är det exempelvis Folktandvårdens ortodontister som har uppdraget att göra urval medan Region Stockholm har valt så kallade externa aktörer – det vill säga ortodontister som inte har vårduppdrag i regionen, säger Jari Taghavi.
Han tillägger att det även finns skillnader kring de index som används och som ligger till grund för vilka som får sin behandling beviljad och bekostad av allmänna medel samt regelverk kring uppföljningar av behandlingarna.
– Personligen tycker jag att det är olyckligt att det inte finns en större samstämmighet – det kan ju riskera att leda till att principen ”lika vård för alla” sätts ur spel. Som specialist i ortodonti kan jag också tycka att frågor rörande bettutveckling och behandlingsbehovsbedömningar är något som ingår i vår specialitet, säger Jari Taghavi.

Locka kompetens

Region Värmland kan sägas bryta ett mönster gällande LOV-system för tandreglering genom att koppla reformen till förhoppningar om att locka kompetens till ett län med stora områden av glesbygd.
På den punkten är det tydligt att vårdgivare i glesbygdslän gör helt olika bedömningar. Flera regioner har uppgett för Tandläkartidningen att frågan om LOV inte ens diskuterats eftersom det ses som utsiktslöst att den vägen locka privata aktörer.

Specialisttandläkare

Region Värmland ser i stället LOV som en möjlighet att få privatpraktiserande specialisttandläkare att etablera sig inom länet.
I ett mellansteg har Region Värmland upphandlat tandreglering genom LOU – lagen om offentlig upphandling – med resultat att vissa patienter kunnat få vård vid norska kliniker.

– Men vi har fortfarande en lång kö med flera års väntan på behandling och hoppas att konkurrens genom LOV kan göra skillnad, säger Marianne Utterdahl, regionråd för Sjukvårdspartiet i Värmland.
– Vi har länge haft svårt att rekrytera specialister till Folktandvården och det är tydligt att marknaden är god med betydande lönekonkurrens som gör att många söker sig till privata kliniker och storstäderna. Värmland saknar i dag privata utförare inom tandreglering och det är möjligt att en LOV-modell kan locka till etableringar.
Det politiska beslutet i Värmland bygger på att avgränsa LOV. Behandlingar som är mer komplicerade ska vara kvar inom folktandvården med motiveringen att dessa kräver en bredare samverkan mellan kliniker och specialister inom käkkirurgi och oral protetik.

Politisk målsättning

Efter Värmland kan Östergötland bli nästa vårdgivare att införa LOV inom specialisttandvården för barn och ungdomar. Motsvarande inom allmäntandvården gäller i länet sedan 2014.

– I dagsläget är inte ortodontin ”LOV:ad” i Östergötland, men politiken har det som uttalad målsättning, säger tandvårdsdirektör Anna Carin Dahlgren.

Mer fokus på barnpatienter

Privattandläkarna ser möjligheter att även regioner med mind­re befolkning kan klara sitt vårduppdrag bättre med draghjälp av LOV.
– Det kan bidra till att tandreglering för barn och ungdomar tillförs nödvändig kompetens, då privata aktörer som varit inriktade på ortodonti för vuxna ser möjligheter att ­lägga mer fokus på barnpatienter, ­säger Lars Olsson.

Trygghet över tid

Hur ser du på LOU-upphandling jämfört med LOV som alternativ för att öppna specialisttandvården för konkurrens?
– Fördelen med LOV är att det skapar en trygghet för patientunderlag över tid jämfört med vård som upphandlas enligt LOU. Det blir inte samma risk för hård priskonkurrens. Men det kan vara förståeligt att en del regioner med brist på privata ortodontister väljer LOU som ett första steg för att konkurrensutsätta verksamheten.