Ny yrkesgrupp vill ­främja sunda vanor

Sedan augusti 2021 finns fem hälsopromotörer i Göteborg, Borås, Trollhättan, Uddevalla och Åmål. De är anställda vid folktandvårdens hälso­odontologiska enhet. En stor del av jobbet är att hålla hälsosamtal med familjer där barnen har eller riskerar att få mycket karies.
Varje hälsopromotör jobbar på en eller flera kliniker och träffar föräldrar till barn upp till sex år, oftast utan barnen. De kartlägger vilka risker som finns. Samtalen, som pågår i upp till en timme, handlar bland annat om familjens mathållning och munvårdsvanor.

– Vi har tid att skapa en god relation och det blir en grund som gör att föräldrarna kan påbörja förändringar hemma, ­säger Christina Bertling, som leder projektet.
Hon anställdes som hälsopromotör när ett pilotprojekt startades i Borås 2019. När pilottiden gick ut förlängdes projektet och nu pågår det i utbyggd form till slutet av 2023.
Samtalen hålls med familjerna där risken för karies är störst. Hälsopromotörerna försöker ta reda på vad som ligger bakom problemen och stöttar föräldrarna så att de kan göra livsstilsförändringar.
– Föräldrar vill sina barns bästa. En del ändrar snabbt sina levnadsvanor när de förstår hur munhälsa och kost hänger samman, men ibland kan det vara hinder som står i vägen. De kan ha svårt att få ihop sin vardag, att planera eller att se de långsiktiga konsekvenserna av vissa vanor.

Föräldrarna kapitulerar

Christina Bertling har träffat föräldrar som känner att de inte kan påverka sina barn. Barnen är vana vid att äta mycket sött och protesterar när det fasas ut. Föräldrarna kapitulerar eftersom de blir oroliga när småbarnen matvägrar.
– Vi kan stötta föräldrarna i att hitta bra alternativ, både i val av mat och i måltidsordning.
Vilka utmaningar finns det?
Det kan vara en utmaning att genomföra motiverande samtal med hjälp av tolk, berättar Christina Bertling.
– Vi vill ställa öppna frågor och förstärka det som fungerar. En viktig del i samtalet är att föräldern känner en tro till sin egen förmåga att genomföra livsstilsförändringar.
Tolken kan ibland ställa frågor på ett annat sätt än hälsopromotörerna gör.

Omgivningen påverkar

En annan utmaning kan vara familjernas sociala liv. En familj har kanske infört lördags­godis, men om de träffar släkt eller vänner andra dagar och det delas ut klubbor eller läsk till barnen, kan det bli svårt att hålla fast vid nya vanor.
Därför är det viktigt med kollektiva insatser, anser Christina Bertling. En annan viktig del i projektet, förutom hälsosamtalen, är nämligen att hitta sätt att samverka med verksamheter som möter samma målgrupp, till exempel familjecentraler, öppna förskolor, barnavårdscentraler, religiösa samfund och föreningar.
– Då kan vi nå fler samtidigt och skapa diskussioner.

Förskolan viktig arena

Förskolan är en annan viktig plats där hälsopromotörerna kan nå nästan alla barn och deras föräldrar. Hälsopromotörerna uppmuntrar förskolorna att införa övervakad tandborstning. De är gärna med på föräldramöten och kan skicka ut veckobrev till föräldrarna.
Ett verktyg som hälsopromotörerna använder exempelvis på förskolorna är tandboxen. Den innehåller material som pedagogerna kan använda. I tandboxen finns barnböcker och pyssel om tänder och kost, en tandborstningssång och en glad-och-ledsen-tand.
– Det är en tand i A4-format och bilder på mat. Man kan visa när tanden blir glad eller ledsen.
Hur vet ni att verksamheten med hälsopromotörerna ger effekt?
– Det vet vi inte. Det här är ett utvecklingsprojekt och inte ett vetenskapligt projekt. Vi vill skapa långsiktig samverkan. Vi testar oss fram och tar reda på vad som kan göras på olika arenor.
Hälsopromotörernas in­satser kommer på sikt att visa sig i form av minskad karies på klinikerna där hälsosamtalen hålls, tror Christina Bertling.
Projektet finansieras av region­utvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen med totalt 8,6 miljoner kronor i sociala investeringsmedel under tre år. Pengarna går huvudsakligen till löner. Folktandvården Västra Götaland är också med och finansierar, främst i form av arbetsplatser på klinikerna som ingår i projektet.
Christina Bertling är folkhälsovetare i grunden. Hon anser att hälsovetare behövs inom tandvården. Hon vet inte hur verksamheten ska bekostas i längden, men hoppas att projektet slår väl ut och att hälsopromotörer blir kvar inom tandvården när projekttiden går ut nästa år.