Med hittills 7,7 miljoner registrerade patientbesök i databasen är kvalitetsregistret SKaPa, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, en stor datakälla, världens största register över odontologisk data. Samtliga regioner i Sverige, Praktikertjänst och nu också enstaka privatpraktiker bidrar med data till registret; ju mer data som matas in, desto mer fakta finns att hämta ur databasen.
Lars Gahnberg
– Det är tack vare de svenska personnumren och Tandvårds- och läkemedelsverkets (TLV) åtgärdskodsystemet som vi kan samla data från hela landet. I andra länder saknas ofta enhetliga, nationella system vilket gör det svårt att samla data, förklarar professor Lars Gahnberg som är registerhållare för SKaPa.
Numera görs datainsamlingen till SKaPa automatiskt via de olika journalsystemen, kliniken behöver inte göra något annat än att journalföra. Det gör att registerkostnaden per patient ligger på 60 öre, vilket enligt Lars Gahnberg kan jämföras med andra kvalitetsregister där den manuella inmatningen som ofta krävs gör att kostnaden snarare ligger på 16 kronor.
Vad vill du lyfta fram särskilt i årets rapport?
– Vi kan nu för första gången i siffror visa på hur tandvårdskontakterna för de sköra äldre patienterna ser ut. Det finns ett glapp på i genomsnitt fem år när de övergår från vanlig tandvård tills de får tillgång till nödvändig tandvård (N-tandvård). Under de åren har de ingen tandvårdskontakt alls, men har samtidigt blivit allt mer beroende av andras stöd och hjälp. Nu finns siffror på det, sen får forskare visa vad man kan göra åt det.
En mer glädjande uppgift, enligt Lars Gahnberg, är att den negativa trend för små barns karies, som kunde iakttas fram till 2018, nu är bruten.
– Nu har man ändrat vårdmodeller och vi ser ett tydligt trendbrott hos barn upp till 7– 8 år.
”Här ska tandvården vara stolt över att det allt oftare görs en riskbedömning.”
Han vill också lyfta fram ett annat fynd när det gäller riskbedömning av vuxna patienter, något som görs allt oftare enligt registret.
– Här ska tandvården vara stolt över att det allt oftare görs en riskbedömning, men det är konstigt att vi inte ser riskbedömningen återspegla sig i revisionsintervallen på samma sätt som vi ser att det gör för barn och unga. Man omsätter alltså inte riskbedömningen i sitt behandlingssystem.
SKaPa visar trender
Lars Gahnberg påpekar att det SKaPa kan visa är trender, men inte alltid varför trenden uppstått. Det kan vara ändrad efterfrågan från patienter, nya koder i systemet eller något annat som påverkar.
– SKaPa är inte gjort för svaren utan för att visa på en utveckling som förhoppningsvis kan leda till reflektion inom tandvården. Registret visar fakta i form av siffror, forskarna får visa vad man kan göra åt siffrorna.
Fler organisationer har också börjat fråga sina patienter hur de uppfattar sin munhälsa.
– Det sker en förändring mot patientperspektivet, det är roligt att man lyssnar av sina patienter, tycker Lars Gahnberg.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.