Vårdskulden befaras växa

Många patienter har skjutit upp tandvårdsbesök och behandlingar som annars hade genomförts. Tandläkartidningen har gjort en enkätundersökning om den tandvårdskuld som hittills har orsakats av coronapandemin: hur stor är tandvårdsskulden, vad blir effekterna och hur ska tandvården hinna ikapp?
De flesta av landets tandvårdschefer samt ledare för flera av de största privata tandvårdsaktörerna har medverkat i undersökningen.
Enkäten gjordes under första halvan av november. Så gott som alla tandvårdsaktörer som svarade hade då börjat märka av coronapandemins andra våg.
Högre frånvaro bland personalen och fler sena återbud från patienterna nämndes av de flesta. För vissa har uppsökande besök på äldreboenden återigen begränsats.
Ingen brist på skyddsmaterial
Däremot verkade det inte finnas någon brist på skyddsmaterial i mitten av november, och flera har nämnt att erfarenheterna från första vågen nu underlättar vad gäller arbetsmetoder, utrustning och material.
Hur andra vågen kommer att påverka vårdskulden på sikt är fortfarande oklart.

– Det finns en mängd faktorer som kan påverka verksamheten och vårdskulden framåt. Till exempel hur smittspridningen, råd och restriktioner kommer att påverka patienternas och medarbetarnas hälsa och beteende, liksom hur tillgången på skyddsmaterial kommer att se ut, sammanfattar Eva Ljung, vd på Folktandvården Stockholm.

Malin Schmidt, vd på Smile, är optimistisk och tror att erfarenheterna från första vågen kommer att dämpa effekterna av andra vågen.
– Vi går denna gång in med en annan inställning. Vi kommer att finna vägar att upprätthålla vårdutbudet för våra patienter på ett helt annat sätt. Vi är förberedda, vi har våra hygienrutiner och vi är medvetna om att vi kommer få leva med pandemin under en längre tid, säger hon.

”Vi är förberedda, vi har våra hygienrutiner och vi är medvetna om att vi kommer få leva med pandemin under en längre tid.”

Första vågen påverkade mycket
Under första vågen av pandemin, från mitten av mars och flera månader framåt, minskade verksamheten i hela landet. Färre patienter besökte tandvården, färre åtgärder utfördes och intäkterna gick ner.
Knappt 5,8 miljoner åtgärder utfördes totalt i landet under perioden mars till augusti 2020. Det är en minskning med drygt en tredjedel jämfört med samma period 2019, då knappt 7,8 miljoner åtgärder utfördes. Det visar Försäkringskassans statistik.
Antalet undersökningar, riskbedömningar och hälsofrämjande åtgärder som utfördes mellan mars och augusti i år var drygt 2,5 miljoner, jämfört med drygt 3,3 miljoner under samma tidsperiod 2019.
Många äldre uteblev
Det är främst de äldre som uteblev från tandvården, enligt en rapport från Socialstyrelsen, och tandvårdscheferna i Tandläkartidningens enkät bekräftar den bilden.
I en del regioner tvingades tandvården dra ner drastiskt på sin verksamhet eftersom skyddsutrustningen behövdes i sjukvården. På sina håll utfördes därför endast akuttandvård under flera månader.
Även där klinikerna hölls öppna var minskningarna uppenbara. Det infördes restriktioner för personer 70 år och äldre samt för andra med ökad risk att drabbas svårt av covid-19.
Många återbud
Patienter uppmanades att undvika tandvården vid minsta förkylningssymtom. Tandvårdsbesök ställdes in och det blev fler sena återbud.
Ökad sjukfrånvaron och vård av barn bidrog också till minskningen.
Pandemin har också tvingat fram en del anpassningar, till exempel glesare tidbokningar för att undvika trängsel i väntrummet och ändrade rutiner för att minska antalet personer patienten behöver ha nära fysisk kontakt med.
I en del regioner har också operationer och behandlingar under narkos ställts in, eftersom de kräver samarbete med den överbelastade sjukvården.

”Allmäntandvården var totalt nere på cirka tio procents verksamhet när den var som mest begränsad.”

Eva Ljung, vd på Folktandvården Stockholm, berättar om läget i Stockholmsregionen, som har varit särskilt utsatt:
– För att stötta sjukvården lämnade vi i mars över vårt skyddsmaterial till akutsjukvården och begränsade samtidigt vår verksamhet för att hushålla med material. Allmäntandvården var totalt nere på cirka tio procents verksamhet när den var som mest begränsad.
– Medicinsk tandvård (orofacial medicin) hade däremot under våren full verksamhet. Vi prioriterade de patienter som har störst vårdbehov och är under sjukvårdande behandling, eller som är skörast. Vi prioriterade också specialisttandvården, som hade verksamhet på femtio procent.
Folktandvården Stockholms verksamhet skalades upp i juni, men antalet besök under perioden januari till oktober 2020 minskade med 17 procent jämfört med samma period 2019, berättar hon.
Stor minskning
Andra tandvårdsorganisationer runt om i landet som nämner förändringen av verksamheten i procent talar om mellan fem och drygt 20 procents minskning jämfört med samma period 2019. De som nämner intäktsminskningen i kronor talar om mångmiljonbelopp.
Inom Folktandvården Skåne, till exempel, beräknas man få ett intäktsbortfall på uppåt 250 miljoner kronor, men resultatpåverkan kommer att vara lägre eftersom kostnaderna också minskade under perioden, jämfört med året innan.

”I mitten av mars började en flodvåg av avbokningar i nästan alla patientkategorier och åldersgrupper.”

Privata aktörer har också påverkats hårt av pandemins första våg. Carina Olson, vd och koncernchef på Praktikertjänst berättar:
– I mitten av mars började en flodvåg av avbokningar i nästan alla patientkategorier och åldersgrupper. Samtidigt har det varit stora regionala skillnader men också skillnader mellan olika verksamheter på samma orter. Storstäder som Stockholm har drabbats hårdast.
De flesta har permitterat
En lösning för Praktikertjänsts verksamheter har varit att permittera medarbetare, men det har skett i olika utsträckning.
– Nästan alla 900 tandvårdsverksamheter permitterade medarbetare. Vissa kunde arbeta 80 procent, andra bara 20 procent. Vissa vara permitterade bara några veckor, medan andra har varit permitterade i olika hög grad från mars till november, enligt Carina Olson.
– Intäkterna inom tandvården har sjunkit med 20 procent jämfört med mars till oktober 2019. Om man räknar med stöd för permittering och sjuklön är tappet lite lägre, omkring 14 procent, berättar hon.
Finns en tandvårdsskuld
Det finns alltså en tandvårdsskuld till följd av coronapandemins första våg. Det är de som har svarat på Tandläkartidningens enkät överens om.
Det är främst patienterna över 70 år som ligger efter i sin tandvård. Förutom revisionsundersökningar och åtgärder som brukar göras i samband med undersökningar, nämner många att de nu ligger efter med protetiska behandlingar. Annat som nämns är stödbehandlingar hos tandhygienister och fyllningsterapier.
Strategierna varierar
De flesta tandvårdsorganisationer har en strategi för att hantera vårdskulden. Strategierna verkar variera en del, men de flesta nämner att de planerar att förlänga intervallen för lågriskpatienter och prioritera högriskpatienter.

”Rätt vård till rätt patient. Det är viktigt att vi håller i detta tankesätt nu och i framtiden.”

Ann-Christine Larsson Bolle, vd för Folktandvården Gävleborg, förklarar hur hon resonerar kring prioriteringar i samband med vårdskulden:
– Att ha bra underlag med riskbedömningar och bra journaler är en avgörande hjälp för att komma ikapp. Rätt vård till rätt patient. Det är viktigt att vi håller i detta tankesätt nu och i framtiden.

Prioriterar i en viss ordning
Folktandvården Sörmland AB utgår också från riskbedömningarna vad gäller prioriteringsordningen i samband med vårdskulden. Vårdchefen Camilla Billing berättar:
– Först och främst har vi kallat alla patienter som fick sina tider avbokade i våras. Efter det är det kunder med högrisk för parodontal sjukdom som ska kallas in, sedan de med högrisk för karies och sedan de med hög risk för allmänhälsan. Detta gäller för både stödbesök och undersökningar.
Vissa kliniker i Sörmland har nu öppet på lördagar för att hinna ikapp. Generellt har tiderna anpassats för att kunna ta emot riskgrupper och patienter över 70 år på ett smittsäkert sätt.
– Vi bokar också längre tider för att om möjligt göra klart kunden vid ett besök, säger Camilla Billing.
Anpassningar har gjorts även på annat håll. Jonas Thörnqvist, tillförordad chef för Region Norrbottens Division Folktandvård berättar till exempel att de flesta munhälsobedömningar på äldreboenden nu sker digitalt.
Hinner inte ikapp
På vissa håll upplevs möjligheterna att hinna ikapp vårdskulden inom tandvården som små, till exempel i Jämtland och Härjedalen, där det finns en brist på personal sedan tidigare.

– I det läge vi befinner oss finns ingen möjlighet att helt komma ikapp om inte bemanningssituationen förändras. Det som görs för närvarande är att äldre patienter som fått vänta på grund av pandemin erbjuds tid på klinikerna under säkra former. Den uppsökande verksamheten har också startats upp igen, berättar Anneli Holm, tillförordnad områdeschef för folktandvården i Region Jämtland Härjedalen.
Efter med nödvändig tandvård
Tandvårdsföretaget Oral Care är särskilt inriktad på hemtandvård på äldreboenden. Besöksförbudet på äldreboenden har drabbat både företaget och de äldre hårt.
Inom hemtandvård har Oral Cares intäkter minskat med 65 procent jämfört med 2019, men det är stor variation mellan regionerna. I Region Stockholm minskade intäkterna med 95 procent under våren och sommaren, enligt Niclas Palmstierna, vd på Oral Care.

– Vi är efter med all tandvård inom nödvändig tandvård i hemtandvård för äldre. Framför allt är det regelbundenheten i undersökningar som har uteblivit under pandemin.
– Vi möter en försämrad status för omsorgsberoende äldre. Det kräver mycket mer omfattande åtgärder i form av infektionssanering och extraktioner. Vi har också sett tecken på en ökning av inflammationer kring implantat och fastsittande protetik, berättar Niclas Palmstierna.
Se statistik om coronakrisens effekter i artikeln ”Så slår covid-19 mot tandvården”.
Janet Suslick