Hanteringen av skärande och stickande föremål har diskuterats inom både sjukvården och tandvården under många år, men mycket har sagts och allt för lite har gjorts. En sak har dock alla varit överens om: säkerheten måste höjas.
Att det förekommer tillbud och skador är uppenbart, men statistiken har varit och är bristfällig.
Det man vet är att det årligen rapporteras in omkring 6 500 stick- och skärskador från vården. Cirka 60 procent involverar kanyler. Men underrapporteringen är enligt Arbetsmiljöverket sannolikt hög, dels för att benägenheten från vårdgivarna att rapportera tillbud och skador inte är så stor, dels för att myndigheten själv inte har resurser att göra tillräckligt många inspektioner.
– Enligt 2§ i arbetsmiljöförordningen ska arbetsgivaren anmäla olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet till oss, säger Jenny Persson Blom på Arbetsmiljöverket.
Jenny Persson Blom påpekar att arbetsgivaren ska ha rutiner för inrapportering. Personalen ska veta till vem de ska rapportera till.
Läkare ska kontaktas
Risken för att bli smittad av framför allt hiv eller hepatit om man råkar sticka eller skära sig är liten, men den som råkar ut för ett tillbud upplever det ofta som en stor mental påfrestning, eftersom det kan dröja upp till ett halvår innan provsvaren kommer. Två negativa provsvar krävs för att man ska bedöma att personen inte smittats av exempelvis hiv eller någon form av hepatit.
Det är läkare som ska bedöma om den anställde kan arbeta kvar i väntan på provsvar. Läkare ska kontaktas inom 48 timmar efter att skadan inträffat.
2010 anordnade Svensk förening för vårdhygien en konferens om problematiken i Stockholm. Där deltog Tandläkartidningen. Då framkom det tydligt från representanter från både den offentliga tandvården samt Praktikertjänst och Distriktstandvården AB att det var hög tid att sätta fart på säkerhetsarbetet, inte minst på grund av det EU-direktiv som skulle komma. Den första maj i år införlivade Arbetsmiljöverket direktivets skrivningar i sina föreskrifter.
Segdragen process
Varför har det tagit så lång tid?
Enligt Mikael Zimmerman, tandläkare med stort kunnande inom hygienområdet, beror det på att yrkeskåren inte varit tillräckligt på alerten:
– Ansvaret ligger på tandläkarna och annan tandvårdspersonal; så länge de inte efterfrågat säkrare rutiner har inte så mycket skett, förklarar han.
I föreskriften AFS 2005:1 från Arbetsmiljöverket fanns redan en skarp skrivning som innebar att vården skulle »…hantera kanyler och vassa föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor på ett säkert sätt och genast lägga dem i behållare avsedda för smittförande/skärande avfall utan att sätta tillbaka skyddshylsan på kanylen«. I och med den nya föreskrift som nu gäller ska vassa föremål som är avsedda att användas på människor eller djur vara försedda med en så kallad integrerad säkerhetsfunktion. Det innebär att säkerhetsfunktionen sitter ihop med det vassa föremålet. Funktionen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att användaren inte kommer i kontakt med den stickande eller skärande delen.
Man ska inte behöva använda andra föremål för att aktivera säkerhetsfunktionen. Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad, eller att räcka över den till den som assisterar.
Enligt de nya föreskrifterna räcker det inte enbart med att köpa in produkter som uppfyller kraven; personalen måste också utbildas i hur produkterna ska hanteras. Utbildningen ska också innefatta hur man ska arbeta hygieniskt för att undvika riskerna att smittas i arbetet.
Även om föreskrifterna har trätt i kraft finns möjlighet till dispens; i de fall vårdgivaren är bunden till ett pågående upphandlingsavtal med produkter som inte uppfyller de nya kraven, och avtalet inte går att bryta, får det löpa ut. Tills dess får produkterna användas.
I dag finns två produkter med integrerade säkerhetsfunktioner på marknaden, utöver dessa ett system som innebär att kanylen skruvas eller klipps bort och faller ner i en sluten behållare efter användning.
Säkert eller inte?
Enligt Mikael Zimmerman har det blivit bättre fart på säkerhetsarbetet ute i tandvården inför införandet av de nya föreskrifterna. Endera har man infört system med integrerad säkerhetsfunktion eller något annat system som man anser uppfyller kraven. Det sistnämnda avgör verksamhetschefen.
Inom folktandvården i Uppsala valde man, efter fler incidenter 2006 med en spruta med integrerad säkerhetsfunktion, att i stället gå över till ett system där kanylen skruvas eller klipps av och faller ner i en sluten behållare. Enligt klinikchefen och utvecklingsstrategen Peter Lundholm fungerar detta säkerhetssystem bra och uppfyller de nya säkerhetskraven, trots att systemet inte har en integrerad säkerhetsfunktion.
– Vi tycker att Arbetsmiljöverkets föreskrift är vinklad och gynnar sprutor med integrerade säkerhetssystem. Det handlar inte bara om produktens utformning utan i minst lika hög grad hela säkerhetstänkandet vid hanteringen. Vi tycker att vi arbetar säkert med vårt system.
Men hur Arbetsmiljöverket ser på Uppsalas sätt att arbeta har man inte fått svar på.
– Vi har haft informella kontakter med Arbetsmiljöverket, och med Sveriges folktandvårdsförening mer formella. Vid dessa kontakter har det framkommit att Arbetsmiljöverket står fast vid integrerade system, men vi anser att vårt sätt att arbeta uppfyller säkerhetskraven. Integrerade system är bättre än icke integrerade, men vi anser att vi arbetar säkert med vårt system, säger Peter Lundholm, och tillägger:
– Vi får se Arbetsmiljöverkets slutliga bedömning om de gör en inspektion.
Hur det blir med den saken återstår att se. Arbetsmiljöverket har i alla fall sin syn klar:
– Vassa föremål ska vara försedda med en integrerad säkerhetsfunktion. Använder man ett system som inte har detta uppfyller man inte kraven, säger Jenny Persson Blom på Arbetsmiljöverket.
