Många faktorer styr marknadsandelar

Räknat i patienter brukar man säga att folktandvården har drygt 40 procent av marknaden för vuxentandvård i Sverige. Men i och med att folktandvården har en lägre andel gamla patienter, som ofta har stora vårdbehov, så är folktandvårdens andel av kostnaderna något lägre.
I vår kartläggning har vi granskat folktandvårdens andel av försäkringskassans utbetalningar av tandvårdsstödet. Som framgår av den stora grafiken här intill har storleksrelationen mellan offentlig och privat vård bara förändrats på marginalen under de undersökta åren 2009, 2013 och 2017. Folktandvårdens andel har legat på cirka 30 procent.

Frisktandvård gav patienter

Men i enskilda län har tydliga förändringar ägt rum. I 13 av de 21 länen har folktandvårdens andel ökat mellan 2009 och 2017. Den största ökningen står Kronoberg för (även om ökningen planade ut redan 2013). Vad var det som hände under de första åren på 2010-talet?
– Svårt att svara på, men vi hade rätt stor invandring redan då som bidrog till ett högt tryck på våra kliniker, säger tandvårdschefen Annika Kahlmeter.

En annan folktandvård som ökat sin marknadsandel är Kalmar. Anders Nylander, tandvårdschef under de aktuella åren, anser att det i första hand beror på att de satsade stort på frisktandvårdsreformen och lyckades få många patienter att teckna upp sig.

Utvecklingsmöjligheter

Men han betonar också att det beror på ett långsiktigt och genomtänkt arbete för att göra klinikerna till mer attraktiva arbetsplatser. Och om en klinik blir en mer attraktiv arbetsplats lockas fler tandläkare dit, vilket i sin tur leder att man kan ta emot fler patienter – och därmed öka sina marknadsandelar
– De som arbetar hos oss får stort personligt ansvar, de kan ta egna initiativ och de jobbar i lag där alla ställer upp för alla. Här finns utvecklingsmöjligheter för den som önskar!
Det här tänket, eller värdegrundsarbetet som han kallar det, inleddes redan på 2000-talet men började bära frukt på 2010-talet.

”Vi höjde lönerna för att göra lönen till en icke-fråga.”

– Självfallet tappar vi också tandläkare till de större städerna efter att de jobbat hos oss några år, men tappet är mindre än tidigare. När vi undersökt varför de stannar så lyfter de just utvecklingsmöjligheterna.
Ni lockade inte samtidigt med högre löner?
– Jo, vi höjde lönerna något också, för att göra lönen till en icke-fråga. Självfallet kan man tjäna mer på vissa privata kliniker, men vår filosofi är att merparten av våra löner ska ligga nära dem man får i det privata.

Se potentialen hos de anställda

En som kunde ha tjänat betydligt mer om han gick över till den privata sidan är Håkan Westerling, nyligen pensionerad chef för specialisttandvården i Kalmar. Genom att han ville stanna kvar och vara med att bygga upp specialisttandvården så kunde man både behålla och utöka antalet patienter och därmed också sin marknadsandel.
– Jag hade erbjudanden att jobba i Tyskland och på privata kliniker i Sverige, men jag valde folktandvården i Kalmar. Jag attraherades av Anders Nylanders budskap: att låta de anställda ta ansvar och växa på jobbet.
Finns inte det tänket överallt i folktandvården?
– Nej, jag ser det som ett stort problem att folktandvårdens chefer inte alltid ser potentialen hos de anställda. På många håll finns alltför många chefer som befinner sig alltför långt från den löpande verksamheten. Det leder till dåligt ledarskap.

Pendlande specialister

Kliniker med dåligt ledarskap leder till att färre vill arbeta där vilket i sin tur bidrar till man kan ta emot färre patienter och därmed förlorar marknadsandelar. Under Håkan Westerlings tid som chef blev det lättare för specialisttandvården att rekrytera personal, även på mindre orter.
– Idag har vi specialister som veckopendlar från Malmö, Karlskrona, Jönköping, Örebro och Stockholm. I Kalmar fanns tidigare en en privat specialistklinik som var en del av Praktikertjänst, men den lade ner. Jag tror att företaget insåg att det inte finns någon marknad för dem här inom specialisttandvården.

Gemensamt ge bra tandvård

Den bilden delar inte Ann-Chriztine Ericsson, affärsområdeschef för tandvård hos Praktikertjänst:
– Visst är de duktiga inom folktandvården i Kalmar, men det är vi också! Vi ser absolut möjligheter att expandera där, både inom specialist- och allmäntandvården.
Praktikertjänst finns i cirka 260 av landets 290 kommuner. Ann-Chriztine Ericsson understryker att på de flesta håll handlar inte diskussionerna mellan dem och folktandvården om vem som vinner eller förlorar marknadsandelar, snarare om hur man gemensamt ska klara att erbjuda en bra tandvård.
– I Värmland till exempel har vi kliniker där våra tandläkare jobbar en dag i veckan hos folktandvården.

Bättre arbetsmiljö

Folktandvården i Kalmar menar att även tandvårdskedjan Smile har haft svårt att etablera sig i länet, något som Smiles vd Malin Schmidt förnekar:
– Nej, skälet till att vi ännu inte finns i Kalmar har inget med folktandvården att göra, vi har helt enkelt inte funnit lämpliga privata kliniker att förvärva och utveckla där.
Lars Olsson, näringspolitisk chef hos Privattandläkarna, tror att vissa landstings genomtänkta satsningar på frisktandvård är det främsta skälet till att de kunnat öka sina marknadsandelar. Däremot tvivlar han på tesen att en bättre arbetsmiljö skulle vara en avgörande förklaring.
– Uppenbarligen har vissa kliniker skapat mer stimulerande arbetsförhållanden, men från våra medlemmar som tidigare jobbade inom folktandvården hör vi ofta kritik mot just arbetsmiljön.

Unga vill jobba i lag

Flera folktandvårdschefer tycker sig också se en trend att unga tandläkare allt oftare vill jobba i lag på större kliniker. En utmaning för de små privata klinikerna?
– Vi ser också den trenden, det är mer och mer uppskattat att ha kollegor att utbyta erfarenheter med. Men på den privata sidan har vi blivit mycket bättre på att tillgodose dessa behov: Kliniker samarbetar mer än tidigare, delar tandsköterskor och tandhygienister med varandra, delar reception, behandlar patienter ihop, har sammanhållen journalföring och ordnar gemensam vidareutbildning.
Privatklinikerna har ökat sina marknadsandelar i åtta av 21 län, vad kan ökningen bero på?
– En rad olika saker. I Stockholm bidrar förstås politiska beslut, nyligen sålde landstinget till exempel ut 12 mottagningar som bildade det privata bolaget Distriktstandvården. I andra län kan det handla om att folktandvårdens köer blivit så långa att privata behövt kliva in och ta över patienter.

Svårt att rekrytera

Ett sånt exempel är Dalarna, där Karin Gunnars Hellgren är tandvårdschef:
– Även de privata klinikerna har haft svårt att rekrytera tandläkare, men vi har haft ännu svårare. 2016 var vårt svartaste år, utöver stora pensionsavgångar så fick vi asylvågen som ju innebar att patienter som inte hade akuta problem fick vänta.
Stora rekryteringsproblem har också drabbat Region Västernorrland. Tandvårdsdirektör Annri V Thimstrand vill i första hand förklara det med avståndet till utbildningsorterna.

Långt från universiteten

– Vi ligger nästan lika långt från Umeå som från Stockholm. I Örnsköldsvik, som ligger närmast Umeå, har vi i stort sett fullbemannat. Men vi har större problem i Sundsvall och i inlandet.
Andra orter som ligger långt från universiteten har varit mer framgångsrika än ni på att hitta tandläkare. Hade ni kunnat göra mer trots era svåra grundförutsättningar?
– Absolut, vi bör vara självkritiska, vi borde ha gjort mer tidigare. Men sedan något år har vi ett lärlingsprogram som det i Gävleborg och vi sneglar på deras framgångsrika arbete med att hitta tandhygienister.
Har ni haft tuffare konkurrens än Gävleborg från privata kliniker?
– Sedan flera år finns några tandvårdskedjor i länet. Men jag ser inte i första hand de privata klinikerna som konkurrenter, snarare kompletterar vi varandra. Vi är tacksamma för att flera privata tandläkare fortsätter att jobba även efter 65, jag är orolig för hur det ska gå för patienterna när de slutar.

”Sedan 2009 har vi inte fått en enda nyetablerad privattandläkare i Västerbotten!”

Längst i norr har landstingen gått i diametralt olika riktningar under det gångna decenniet, i Norrbotten har marknadsandelen för vuxentandvård minskat – och i Västerbotten har den ökat. Huvudförklaringen är närheten till Umeå, menar Västerbottens tidigare tandvårdschef Per Tidehag (numera digital strateg):
– Vi tappar båda tandläkare, men vi har lättare än norrbottningarna att hitta nya.
Men de privata klinikerna drabbas väl också av tandläkarbristen?
– Många jobbar kvar på sina små kliniker fram till pensionen. Men visst märks bristen på den privata sidan också, sedan 2009 har vi inte fått en enda nyetablerad privattandläkare i Västerbotten!
Läs mer i Tandläkartidningen nummer 6. Du hittar e-tidningen här.