Annons

Annons

Mycket kortare livslängd på muntorras lagningar

En finsk registerstudie visar för första gången hur mycket muntorrhet ökar risken att lagningar måste bytas eller repareras. Risken dubbleras.

Att muntorrhet försämrar livslängden på lagningar är ingen nyhet, men hur mycket?

Jukka Leinonen

Jukka Leinonen


– Vi är först med att kunna göra en grov uppskattning, säger Jukka Leinonen, forskare inom kariologi och försteförfattare till studien som publicerats i Journal of Dentistry. Studien gjordes vid universitetet i Tromsø i Norge och Oulu i Finland. Patientdata togs från staden Oulus tandvårdsjournalsystem.
Genom att jämföra patienter med muntorrhet mot kontrollindivider kunde forskarna visa att med muntorrhet var det två gånger högre risk för att lagningarna på något sätt behövde åtgärdas. Risken var särskilt stor med stora lagningar.

Nedåtgående dödsspiral

Anledningen till att en lagning behövde åtgärdas var ofta karies vid lagningen. Upprepade lagningar riskerar att bli en nedåtgående dödsspiral för tanden.
– Även risken för tandextraktioner var dubbelt så stor med muntorrhet.
I studien ingick 71 patienter med muntorrhet, och varje patient jämfördes med två ålders- och könsmatchade kontrollindivider. Livslängden noterades på totalt 3 208 lagningar.
– Livslängden på lagningar kan påverkas av mycket, som fyllningens storlek och patientens ålder och kön, men här kunde vi kontrollera för det.

Söka diagnoskod digitalt

En lagnings livslängd ansågs slut när den behövde lagas eller bytas ut.
Att riskökningen inte uppskattats förut kan bero på att man inte haft möjlighet att hitta diagnoskoderna i sitt tandvårdsjournalsystem, tror Jukka Leinonen.
– I Oulu kan man söka efter diagnoskoderna digitalt i tandvårdens journalsystem, och det gjorde att vi lätt kunde hitta patienter med muntorrhet.

Muntorrhet

Muntorra patienter hade diagnosen hyposalivation eller xerostomia, men graden av muntorrhet var okänt för patienterna i studien.
– Att mäta salivutflödet är en besvärlig process och hade sällan gjorts.
Med stigande ålder är det vanligare med minskad salivutsöndring, liksom att behöva ta mediciner som medför muntorrhet.
– Det kommer vara allt fler äldre som behöver tandvård, och allt fler med muntorrhet, påpekar Jukka Leinonen.

”I dag har äldre kvar sina tänder. De hade löständer när jag var student på nittiotalet.”

Det är också därför studiens uppskattning av lagningars livslängd är viktig.
– Det är till nytta när samhället ska beräkna framtida kostnader för tandvård. I dag har äldre kvar sina tänder. De hade löständer när jag var student på nittiotalet.

Typ av fyllningsmaterial

I studien hittade man också skillnader i överlevnad mellan olika typer av fyllningsmaterial: Fasta protetiska kronor av metall eller metallkeramik höll längre än kompositfyllningar hos muntorra patienter. Detta gällde alla storlekar på fyllningar, men skillnaden var särskilt stor för stora fyllningar. Glasjonomerfyllningar höll kortast tid, kortare än kompositfyllningar.
– Men det behövs en randomiserad kontrollerad studie för att veta säkert. Den här studien räcker inte.
Jukka Leinonen hoppas att någon tar upp spåret, själv har han inte möjlighet.
– Jag skulle vilja veta hur vi får fyllningar att hålla längre, speciellt hos de som är muntorra.

Upptäck mer