Annons

Annons

Norden samarbetar kring antibiotika

Margareta Hultin samarbetar med andra forskare i Norden i Tandläkartidningens tema om antibiotika inom tandvården. Länderna arbetar mot samma mål, men har hunnit olika långt, berättar hon.

Margareta Hultin

Margareta ­Hultin
Ålder: 63 år.
Familj: Gift, två vuxna söner.
Bor: På Lidingö i Stockholm.
Utbildning: Tandläkarexamen, Karolinska Institutet (KI), 1983. Specialist i parodontologi, KI, 1993. Doktors­examen, KI, 2001.
Jobb: Universitetslektor på KI:s institution för odontologi. Chef vid kansliet för grund- och forskarutbildning. Biträdande prefekt. Ansvarar för grundutbildning vid institutionen, bland annat. Även ledamot i Tandvårds-Strama.
Fritid: Seglar, gillar långa promenader i skogen.
Oanad talang: Bakar surdegsbröd.


Margareta Hultin, biträdande prefekt och ansvarig för grundutbildningen vid institutionen för odontologi på Karolinska Institutet (KI), forskar om antibiotika i tandvården.
Forskningen omfattar i dag ungefär 20 procent av hennes tjänst. Hon arbetar i en forskningsgrupp tillsammans med käkkirurgen Bodil Lund och några personer till. Bodil Lund är sedan ett par år tillbaka professor i Bergen i Norge, men är fortfarande verksam vid KI, där hon handleder flera doktorander.

Rekommendationer för antibiotikaanvändning

– Vi upptäckte 2012 att vi hade gemensamma intressen kring antibiotika och hur det används i samband med implantatbehandling. Samarbetet började bland annat med att ta fram nationella rekommendationerna för antibiotikaanvändning i tandvården, berättar Margareta Hultin.
Rekommendationerna publicerades av Läkemedelsverket 2014.
Gruppen forskar i dag inom tre områden:

  • Användning av antibiotika.
  • Förskrivningsmönster och attityder kring antibiotika.
  • Identifiering av kunskap och kunskapsluckor kring antibiotika.

Behandling av periimplantit

Sedan slutet av 2018 handleder Margareta en ny doktorand som forskar om effekten av att använda systemiska antibiotika i samband med behandling av periimplantit.
I två av Tandläkartidningens tema­artiklar om antibiotika är Margareta Hultin medförfattare. Den ena handlar om anti­bio­tika­profylax och den andra om antibiotikaanvändning i samband med parodontala och peri­implantära infektioner.
Jobbet med temaartiklarna är ett nordiskt samarbete och har pågått under en längre tid. Det har tagit tid att uppnå konsensus.
– Vi tycker ungefär lika och arbetar mot samma mål, men vi har hunnit olika långt i arbetet med nationella riktlinjer och rekommendationer.

Mer frikostiga med antibiotika

Hon hoppas att det nordiska samarbetet i antibiotikafrågor fortsätter även efter att tema­artiklarna har publicerats.
Margareta Hultin har länge varit intresserad av anti­biotika. Som parodontolog har hon använt antibiotika både systemiskt och lokalt, men hennes doktorsavhandling om implantatbehandlade patienter och peri­implan­tit handlade inte om antibiotika.
– När den konventionella paro­dontala behandlingen inte gav resultat var vi förr mer frikostiga med antibiotika. I dag är vi betydligt mer restriktiva, kommenterar hon.

“För att studenterna ska lära sig göra rätt måste all personal föregå med gott exempel och tillämpa hygienrutiner korrekt.”

Hygienfrågor, som ju hänger ihop med resistensutvecklingen och spridningen av resistenta bakterier, blev Margareta intresserad av när hon under ett par år var klinikchef på vuxentandvårdens utbildningsklinik på KI.
Standarden på vårdhygien var betydligt lägre för tio år sedan. Många använde långärmade kläder och hade klockor och ringar på sig, till exempel.
– Situationen på en utbildningsklinik ställer extra höga krav. För att studenterna ska lära sig göra rätt måste all personal föregå med gott exempel och tillämpa hygienrutiner korrekt.

Handhygien

Handhygienen har blivit väldigt mycket bättre med åren, anser hon. Tandvårds-Strama, tandvårdsdelen i det riksomfattande nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama), har haft en mycket viktig roll i det, menar Margareta.
Tandvårds-Strama startades 2007 och hon har varit ledamot sedan 2015.
– Jag ser mig själv som KI:s representant. Jag förmedlar information åt bägge håll.
Tandvårds-Strama och även regionala Tandvårds-Stramagrupper har spelat en nyckelroll i tandvårdens minskande antibiotikaförskrivning.

Ny utbildningsplan

Forskning om antibiotika är en viktig del av Margareta Hultins jobb, men den är trots allt en mindre del. Andra delar som tidigare var viktiga, klinisk verksamhet och undervisning, har dessutom nästan helt fallit bort då förändringarna på KI under de senaste åren har varit stora.
Institutionen för odontologi och universitetstandvården har renoverats och fått en ny organisation. Samtidigt utvecklas utbildningarna. I höst startar en ny treårig tandhygienistutbildning, och tandläkarprogrammet får en ny utbildningsplan.
Att identifiera vad som ska ingå i utbildningarna och tänka ut hur de olika delarna bäst ska läggas ihop för att svara mot framtidens behov har varit ett omfattande arbete.
– Det är ungefär 15 år sedan vi ändrade utbildningsplanen på tandläkarutbildningen. ­Sedan dess har mycket hänt. Befolkningsstrukturen har förändrats och studenterna behöver mer kunskap om de äldre, till ­exempel.
Janet Suslick

Upptäck mer