Karies i mjölktänderna, fyllningar i permanenta tänder, undvikande av tandläkarbesök och remittering till specialisttandläkare är fyra tandrelaterade faktorer som, när de sammanfaller, indikerar att barn inte får den omvårdnad de behöver. Det kan Therese Kvist, universitetsadjunkt och odontologie doktor vid avdelningen för barn- och ungdomstandvård, Karolinska institutet, visa i en ny studie publicerad i tidskriften Child Abuse & Neglect.
Genom att jämföra tandjournalerna för 86 barn som var under utredning av socialtjänsten med 172 matchade kontroller kan hon visa på tydliga skillnader.
– Tittar man till exempel på remisser till specialisttandläkare så var det 1 procent i kontrollgruppen, vilket också är det normala, men i gruppen som utreddes av socialtjänsten var det 20 procent som hade varit remitterade någon gång, säger hon.
Att barn lever i missförhållanden är tyvärr ganska vanligt – ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och ett av tjugo barn har gjort det ofta. Många barn som upplever våld i hemmet blir också själva slagna. Andra barn har föräldrar som inte kan eller vill ta hand om dem på ett bra sätt.
Therese Kvists studie visar att för de barn som hade alla fyra faktorerna var sannolikheten för att de skulle vara föremål för socialtjänstens utredning över 90 procent. Men trots det starka sambandet varnar hon för att dra för långtgående slutsatser av studiens resultat. Det är ändå en ganska liten studie, menar hon.
– Om ett barn har karies i mjölktänder och permanenta tänder och sedan blir remitterad till pedodonti så kan man inte automatiskt säga att detta är ett misshandlat eller misskött barn. Men det är en tydlig varningssignal och vi som tandläkare behöver försöka ta reda på vad de upprepade kariesangreppen egentligen beror på, säger hon.
Therese Kvist menar att det absolut ligger i tandläkarnas arbetsuppgifter att efterforska sociala missförhållanden i familjerna.
– Vår uppgift är att behandla sjukdom i munhålan, men för att kunna göra det måste vi förstå patientens förutsättningar för att klara av behandlingen. Och då visar fler och fler studier att den sociala kontexten är väldigt, väldigt viktig. Vi måste försöka förstå orsaken till sjukdomen för att kunna behandla den, säger hon.
Om det visar sig att familjen har problem som gör att de inte kan ge barnet tillräcklig omvårdnad bör tandläkaren göra en orosanmälan, gärna tillsammans med familjen.
– Man måste se socialtjänsten som ett stöd. Vi gör ju inte en anmälning för att det är en dålig förälder utan för att vi ser ett barn där föräldern inte riktigt räcker till. Föräldern behöver stöd i sin föräldraroll, säger hon.
Läs också: Nytt webbstöd för att upptäcka våld.
Annons
Annons
