Endodontiska infektioner och allmänhälsa

Påvisade samband mellan endodontiska sjukdomstillstånd och allmänsjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom är svaga och osäkra. Åtgärder för att förebygga karies och tandtrauma samt att, när det är påkallat, utföra rotbehandlingar så att förekomsten av endodontiska infektioner minskar motiveras dock väl utifrån ett odontologiskt perspektiv. Ifall frånvaro från endodontiska infektioner också bidrar till en minskad risk för allmänsjukdomar är i dagsläget osäkert.

Kroppen & munnen

Sambandet mellan orala infektioner och andra sjukdomar – idéhistoriska, vetenskapliga, etiska och sociala aspekter

Artikeln diskuterar orala infektioner och relationen till andra sjukdomar utifrån ett idéhistoriskt, vetenskapligt, etiskt och socialt perspektiv. Det aktuella vetenskapliga kunskapsläget inom området refereras kortfattat och frågan om orsak och verkan behandlas. Utifrån etiska principer diskuterar vi också hur tandvården på bästa sätt ska tillhandahållas till dem som bäst behöver den – vilket också är en viktig social fråga.

Vetenskap

Kopplingen mellan parodontit och reumatoid artrit

En ökad prevalens av parodontit hos RA-patienter har i flera studier påvisats hos RA-patienter. Men resultaten är motstridiga och något orsakssamband har inte kunnat bekräftas. Det krävs ytterligare forskning för att klarlägga mekanismerna som kopplar samman de två sjukdomarna.

Vetenskap

Barns och ungdomars orala hälsa – orosfaktorer för framtiden

God oral hälsa är inte självklart hos friska barn och än mindre hos sjuka barn. Så många som vart femte barn har en kronisk systemisk sjukdom. De mest prevalenta är allergier, astma, diabetes samt autoimmuna sjukdomar. Nästan 10 procent av alla barn lider av psykisk ohälsa. Tidig diagnostik och riktade preventiva åtgärder är nyckelfaktorer när det gäller att kontrollera orala sjukdomar på individnivå.

Vetenskap

Kopplingen mellan diabetes mellitus typ 2 och parodontal sjukdom

Diabetiker har gravare parodontit än icke-diabetiker, men alla detaljer om parodontitens inverkan på diabetes är inte klarlagda. Det förefaller som om diabetes är vanligare förekommande hos parodontitpatienter än hos individer med god parodontal hälsa.

Kroppen & munnen

Sambanden munhälsa – allmänhälsa

Här inleds den nordiska artikelserien med temat om sambanden mellan munhälsa och allmänhälsa. Sju artiklar ingår i serien, fördelade på årets tre första nummer.

Vetenskap

Parodontit och diabetes – råd till tandvårdspersonal

European Federation of Periodontology har publicerat en informationsbroschyr i serien ”Perio & Diabetes” riktad till tandvårdsteamet. Med hjälp av Svensk Förening för Parodontologi och Implantologi publiceras här materialet på svenska.

Vetenskap

Tvåleds etsbroar – alternativ till ortodontisk luckslutning och singelimplantat

Tvåledsbroar för att ersätta saknade incisiver är, om de utförs på korrekta indikationer och med rätt teknik, en synnerligen pålitlig behandling. Alla patienter som kan komma ifråga för en frontal ersättning bör informeras om detta behandlingsalternativ.

Vetenskap

Infektionshygienens roll i kampen mot antibiotikaresistens

Spridningen av resistenta bakterier på tandkliniker förebyggs mest effektivt genom upprätthållandet av en hög hygiennivå vid all tandbehandling. De generella infektionshygieniska åtgärderna omfattar handhygien, användning av personlig skyddsutrustning samt rengöring, desinfektion och sterilisering av utrustning och inventarier.

Vetenskap

Lokal behandling med antibiotika

Indikationer för lokal antibiotikabehandling inom tandvården är mycket sällsynta. I de flesta fall, framför allt vid infektioner i tandköttsfickor, runt implantat och i rotkanaler, är kemomekanisk behandling effektivare än lokal behandling med antibiotika.

Vetenskap

Antibiotika vid behandling av parodontala och periimplantära infektioner

Systemisk antibiotika kan övervägas att användas vid behandling av aggressiv parodontit eller svårbehandlade fall av avancerad parodontit. Den vetenskapliga evidensen gällande användandet av systemisk antibiotika som kompletterande behandling vid periimplantit är knapphändig och det finns inget behandlingsprotokoll som bevisats vara effektivt.

Vetenskap

Behandling av akuta dentala infektioner

Lokala dentala infektioner behandlas primärt med dränage och eliminering av infektionsfokus. I tillägg behövs antibiotika vid infektioner som är systemiska eller som sprider sig. Eftersom dentala infektioner i sällsynta fall kan utvecklas till systemiska livshotande infektioner är det viktigt att tandläkare kan identifiera dessa patienter.

Vetenskap

Antibiotikaprofylax – förskrivning som kräver kunskap och eftertanke

Antibiotikaprofylax kan ibland vara indicerat inför en invasiv behandling hos tandläkaren. Med den utveckling av antibiotikaresistens som vi ser i dag måste all förskrivning av antibiotika vara välgrundad.

Vetenskap

Oral mikrobiologi i mikrobiom-eran

Den orala mikrobiotan är betydligt mer diversifierad än vi tidigare trodde. Detta har djupgående konsekvenser för behandlingar av orala infektioner, speciellt när det gäller bruket av antimikrobiella medel.

Vetenskap

Tandvårdsturism – ökad risk för folkhälsan

Så kallad medicinsk turism, att kombinera elektiv vård utomlands med semester, ökar kraftigt. Patienter som väljer att söka vård utomlands bör vara införstådda med att det kan medföra en ökad risk att bli infekterad av antibiotikaresistenta bakterier.

Vetenskap

Antibiotikabehandling och dess konsekvenser

Antibiotika bör användas med försiktighet och inkludera en avvägning av den förväntade kliniska effekten relativt riskerna med en oral infektion och det växande problemet med antibiotikaresistenta bakterier. Artikeln behandlar aktuella kunskaper om konsekvenserna av antibiotikabehandling – från omedelbara biverkningar till långsiktiga effekter såsom resistensutveckling.

Vetenskap

Antibiotikaresistens – globalt, lokalt, i dag och i morgon

Antibiotikaresistensen ökar kraftigt, och i dag pågår ett internationellt samarbete för att motverka detta. Antibiotikaförskrivningen i tandvården i de nordiska länderna är ur ett internationellt perspektiv låg. Det finns dock en del indikationer på att denna kan reduceras ytterligare.

Vetenskap

Adhesiv cementering av dentala keramer

Adhesiv cementering av dentala keramer kräver stor noggrannhet och det är viktigt att tillverkarnas instruktioner följs. Lämplig förbehandling av keramernas ytor såväl som val av passande adhesivt cementsystem är nödvändigt för att erhålla optimal och varaktig bindning. Här presenteras rekommenderade ytbehandlingsmetoder för porslin, glaskeram och zirkonia inför adhesiv cementering till tandsubstans.

Vetenskap

Keramer i tandvården

I detta nordiska tema presenteras olika aspekter på egenskaper, indikationer och kliniskt utfall hos moderna dentala keramer. Dessa har utvecklats från att bestå av svaga material tillverkade av naturliga mineraler, till dagens syntetiska keramer med hög hållfasthet. Tillverkningsteknikerna har övergått från manuella processer till data-assisterad utformning och framställning med CAD/CAM. Utvecklingen har varit snabb under de senaste 20 åren och fortfarande pågår sökandet efter den perfekta balansen mellan estetik och hållfasthet samt bättre cementeringsmetoder.

Vetenskap

Zirkonia som dentalt biomaterial

Zirkonia är ett höghållfast keramiskt material med exceptionellt god biokompatibilitet. Materialet började användas i mitten av 1990-talet, och fortfarande är den första generationens zirkonia användbart i många kliniska situationer. Användningen av de nyligen utvecklade translucenta och högtranslucenta zirkoniamaterialen ser lovande ut, men än saknas kliniska långtidsuppföljningar. Dessutom medför translucens en proportionell förlust av de mekaniska egenskaperna. Valet av translucent zirkonia bör därför göras med stor omsorg.

Vetenskap

Porslin och glaskeramer – våra mest estetiska material

Porslin och glaskeramer är de dentala keramer som erbjuder bäst möjligheter att efterlikna naturlig tandsubstans. Indikationsområdet är bland annat beroende av materialens egenskaper såsom böjhållfasthet, brottseghet och optiska egenskaper samt framställningsteknik, utformning och cementeringsteknik. Det är av stor betydelse att ha kunskap om dessa faktorer för ett optimalt behandlingsresultat.

Vetenskap

Sen upptäckt av cancer bilateralt i munhålan

Undersökning av munhålans slemhinnor ingår i en sedvanlig tandläkarundersökning, och förändringar med avvikande utseende ska utredas. Här beskrivs ett fall med två intraorala maligna tumörer som upptäcktes i ett avancerat stadium på en svårundersökt patient.

Vetenskap

Ingen individanpassning i allmäntandvården vid parodontal sjukdom

Patienter inom allmäntandvården tycks få i stort sett samma parodontala behandling, oavsett hur de ser ut i munnen. Dessutom kan samma patient bedömas som frisk av en behandlare och sjuk av en annan. Det visar denna avhandling där man har studerat hur patienter med olika parodontala tillstånd bedöms och behandlas i allmäntandvården.

Vetenskap

Ett eller flera besök vid rotbehandling kan ge samma resultat

Två litteraturöversikter har försökt reda ut om resultatet av rotbehandling blir bättre om den delas upp i flera besök, än om den genomförs vid endast en sittning. Fler och större studier behövs, bedömer HTA-O som här sammanfattar och kommenterar rapporterna.

Vetenskap

Fakta kan dämpa oron kring ”fluor”

Med jämna mellanrum dyker ”fluorskeptiker” upp med påståenden om att ”fluor” är skadligt. Det är viktigt att då göra tydligt att tandvårds­produkter inte innehåller den toxiska gasen fluor utan fluoridföreningar. Det finns tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att fluorid har en kariesförebyggande effekt, och om rekommendationerna följs föreligger ingen risk för hälsovådliga effekter.

Vetenskap

Långtidsuppföljning av tandimplantat

Vad kan vi förvänta oss av tandimplantat som har varit i funktion i mer än tio år? Hur vanligt är det med komplikationer? Om vi tidigt kan identifiera risker för komplikationer, skulle vi då kunna förebygga och förhindra dem? Och hur skattar patienterna själva sin implantatbehandling? Det är frågor som jag vill belysa med mina studier.

Vetenskap

Dentala keramer – typer och egenskaper

Utvecklingen på området dentala keramer har va­rit snabb under senare år. Vi har nu en rad produk­ter till vårt förfogande. Materialen är tämligen av­ancerade, och det kräver kunskap att hantera dem på korrekt sätt, inte minst för att välja det material som är bäst lämpat i olika situationer. Denna artikel ger en översikt över olika typer av dentala keramer samt en beskrivning av klassificering, mekaniska egenskaper och tillverkningsmetoder. De nya zir­koniamaterialen beskrivs särskilt.

Vetenskap

Samband mellan marginal parodontit och medicinska sjukdomar

Här presenteras den senaste och viktigaste kunskapen om sambandet mellan marginal parodontit (MP) och ett antal medicinska sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes mellitus, reumatoid artrit, osteoporos, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, psoriasis och vissa lunginfektioner. Ett antal studier pekar på att parodontal behandling kan ha gynnsam effekt på förloppet av ischemisk hjärtsjukdom, diabetes, reumatoid artrit och på risken för pneumoni hos särskilt utsatta personer.

Vetenskap

Världens vanligaste sjukdomar finns i munnen

Vanligast av alla redovisade icke smittsamma sjukdomar i världen är obehandlad karies i permanenta tänder.

Vetenskap

Vad är en diagnos?

Diagnosen är resultatet av en bedömning av ett hälsotillstånd och används för att bedöma prognosen och välja behandling. Diagnosen bygger på det medicinska naturvetenskapliga systemet och de definitioner som används av tandläkare och läkare. Även om det är självklart att diagnosen är relaterad till patientens personliga och sociala förhållanden ingår dessa sällan i själva definitionen av diagnosen.

Vetenskap

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Tandläkartidningen publicerar odontologisk vetenskap på svenska. Här hittar du alla våra referentgranskade vetenskapliga artiklar.