Osäkerheter vid kliniska beslut i endodonti

Risk, grundläggande osäkerhet, okunskap och obestämdhet är olika typer av osäkerhet som är involverade i processen för kliniska beslut i endodonti. I denna artikel diskuterar vi kortfattat vad dessa osäkerheter medför i de vanligaste endodontiska beslutssituationerna.

Vetenskap

Framtida riktning för endodonti

Ämnesområdet endodonti har utvecklats snabbt de senaste åren men för allmäntandläkaren kan behandlingsproceduren fortfarande upplevas krävande och frustrerande. Det finns ett behov av vetenskapliga data för att stödja valet av material och instrument, men också av kompetenta pedagoger, bättre faciliteter och integration av teknik.

Vetenskap

Varje steg viktigt för optimalt behandlingsresultat

Ett lyckat resultat av en endodontisk behandling är starkt förknippat med väl utförda behandlingsmoment, från att arbeta aseptiskt till den slutliga permanenta restaureringen.

Vetenskap

Endodontisk behandling – utföra själv eller remittera?

Endodontiskt behandlade tänder ska fungera livet ut och därför ska rotkanalbehandlingar utföras korrekt. Med hjälp av ett formulär, Nordic Endodontic Assessment Form, kan behandlaren själv utvärdera fallets svårighetsgrad och de egna färdigheterna för att sedan fatta beslut om hen ska behandla tanden själv eller remittera patienten till en specialist. Remiss bör skrivas tidigt i behandlingsförfarandet.

Vetenskap

Endodontisk akutbehandling

En vanlig orsak till att patienter söker för akuta besvär från munhålan är patologi utgående från pulpa eller periradikulär vävnad. Att ha god kännedom om diagnostik och differentialdiagnostik är av avgörande betydelse vid omhändertagandet. I många fall är tandsmärta ett svar på bakteriellt inducerad pulpainflammation eller på en efterföljande infekterad rotkanal associerad med akut periapikal inflammation. Givet bristen på tid kan målet med akutbehandling vara begränsat till att uppnå smärtlindring eller infektionskontroll samt en plan för ett uppföljningsbesök.

Vetenskap

Behandlingar av vital pulpa i tänder med djupa karieslesioner

Vital pulpabehandling utförs för att bevara pulpans försvarsfunktioner och därmed undvika pulp­ektomi och rotfyllning. Det finns svårigheter när det gäller att bedöma pulpans status i tänder med djupa karieslesioner. Så länge karies­lesionen inte har nått pulpan rekommenderas behandlingar där exponering av pulpan undviks, såsom stegvis exkavering. Vital pulpabehandling vidareutvecklas och förändringar i de kliniska rekommendationerna är att vänta.

Vetenskap

Endodonti – nordiska temat år 2023

Här inleds årets nordiska tema om endodonti. Åtta artiklar ingår i serien, fördelade på årets fyra första nummer.

Endodonti

Endodontisk diagnostik

Endodontisk diagnostik är främst inriktad på att identifiera infektionsorsakad inflammation i pulpan och det periapikala området. Dock är evidensen för en korrelation mellan specifika anamnestiska eller kliniska fynd och pulpans verkliga tillstånd bristfällig, och tydlig konsensus för diagnostiska kriterier saknas.

Endodonti

Pulpabiologi

Denna översiktsartikel beskriver strukturen och fysiologin hos frisk tandpulpa och principerna för initiering och progression av inflammatoriska reaktioner i pulpakammare och rotkanaler. Artikeln diskuterar även mekanismerna för smärta och hypersensibilitet, liksom pulpa–dentinkomplexets olika sätt att reagera vid upprepad eller ihållande smärtproducerande irritation.

Endodonti

EndoReCo banar väg för ökad kunskap och akademisk meritering

För att minska kunskapsluckorna inom odontologin krävs samarbete mellan lärosätena. Det ger även möjlighet till akademisk meritering, vilket är angeläget då antalet seniora forskare med behörighet för forskningshandledning i Sverige är färre än någonsin. EndoReCo (Endodontic Research Collaboration) är ett skandinaviskt forskningsnätverk i endodonti som kan ta del av just dessa fördelar.

Vetenskap

aMMP-8 möjlig biomarkör för tidig diagnostik av parodontit och periimplantit

Det finns vissa begränsningar med de nuvarande diagnostiska metoderna för parodontit och periimplantit och ett behov av tilläggsmetoder för att ge ytterligare stöd för tidig diagnostik och prognosbedömning. Forskningsrön under senare tid har visat att biomarkören aktiv matrix metalloproteinas 8 (aMMP-8) med fördel kan användas som en del av dessa metoder för att tidigt upptäcka parodontala och periimplantära sjukdomar.

Vetenskap

Teamarbete stärker vård av patienter med hemifacial mikrosomi

Medfödda avvikelser som drabbar flera organsystem och anatomiska regioner kräver ett brett omhändertagande av olika specialiteter och yrkeskategorier. En sådan medfödd avvikelse är hemifacial mikrosomi. För att utnyttja möjligheterna till samarbete och organisera samordnade vårdinsatser är teambildning en förutsättning.

Vetenskap

Tecken på våld i munhålan hos tortyroffer – en studie av kunskapen hos personal inom tandvården och hälsovården

Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen hos personal inom tandvården och hälsovården kring tecken på våldsutsatthet hos tortyroffer, med fokus på munhålan. Studien visar att det behövs mer kunskap, både bland tandvårdspersonal och hälsovårdspersonal. Det behövs även tydliga direktiv, riktlinjer och samrådsvägar samt ökad multiprofessionell samverkan.

Vetenskap

Endokarditprofylax i tandvården

En ny studie undersökte förekomsten av hjärtklaffinfektion, infektiös endokardit, bland riskindivider efter att man tog bort rekommendationen att ge antibiotika till dem inför vissa odontologiska ingrepp.

Vetenskap

Tandreglering med aligners – för- och nackdelar

Tandreglering med genomskinliga skenor har haft en exponentiell tillväxt de senaste åren. Skenorna kallas aligners och har revolutionerat speciellt vuxenortodontin. Tidigare ansågs ortodonti vara svårt och komplicerat att utföra, men alignerteknologin har gjort ortodontin mer tillgänglig även för allmäntandläkaren. I denna artikel beskriver vi för- och nackdelar med tekniken och diskuterar effektiviteten vid behandling av olika typer av tandförflyttningar.

Vetenskap

Strålning till barn och unga i tandvården – fortfarande viktigt att minimera doserna

Stråldoserna på individuell nivå från röntgenundersökningar är mycket låga inom tandvården, visar denna studie, men på grund av ett stort antal exponeringar på barn och unga är den sammanlagda stråldosen inte försumbar. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att minimera stråldoserna genom noggrann berättigandebedömning och optimering inom den radiologiska verksamheten.

Vetenskap

Blir barn mindre smarta av tidig fluoridexponering?

Viss forskning tyder på att pre- och perinatal exponering för fluorid i låga doser via vatten och kost kan påverka barns intelligens. Undersökningarnas tillförlitlighet har dock debatterats flitigt under de senaste åren, och då det vetenskapliga läget är oklart bör försiktighetsprincipen tillämpas. Aktuella rekommendationer för användning av dentala fluorider på verkas inte. Fluoridtandkräm, exempelvis, har en vetenskapligt bevisad kariesförebyggande effekt och påverkar inte utvecklingen av kognitiv förmåga.

Vetenskap

Tell Show Do-metoden och samtida strategier – en omvärldsanalys

Barn och ungdomar inskolas till tandvården och behandlas för tandvårdsrädsla och behandlingsproblematik genom Tell Show Do-metoden (TSD). Internationella publikationer indikerar en trend som jämför och likställer digital avledning med TSD. Studierna är dock heterogena till sin design och tillåter inte en vetenskaplig jämförelse eller slutsats. Barn och ungdomar bör även fortsatt erbjudas trygghet och delaktighet i tandvården genom TSD-metoden.

Vetenskap

Systematiskt arbetssätt krävs för effektiv parodontal behandling

Det är tveksamt om kunskapen finns inom svensk tandvård vad gäller aktiv parodontal behandling och parodontal stödbehandling, eller om patienter behandlas slentrianmässigt utan individuell riskbedömning. Bland annat visar resultat från Region Dalarna att den parodontala hälsan har försämrats under de senaste tio åren. Ett systematiskt arbetssätt krävs för att ta tillvara tandvårdens resurser effektivt, skriver författarna till denna artikel.

Vetenskap

Orofacial smärta – identifiering, diagnostisering och behandling i allmäntandvården

Trots att drabbade patienter påverkas påtagligt negativt av orofacial smärta finns än i dag en allvarlig underdiagnostik och underbehandling i både tandvård och sjukvård – mer än 80 procent av dessa patienter, majoriteten kvinnor, får inte behandling. Nu har en effektiv modell tagits fram för allmäntandvården för att identifiera, diagnostisera och behandla dessa patienter.

Vetenskap

Upptäck mer

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

1 2 3 … 6

Tandläkartidningen publicerar odontologisk vetenskap på svenska. Här hittar du alla våra referentgranskade vetenskapliga artiklar.