Den standard som finns idag har funnits länge och är väldigt bristfällig. Det visste man redan på 1970-talet hävdar Hans Lindell som forskar om högfrekventa vibrationer, men då var det svårt att mäta accelerationer vid höga frekvenser. Problemet är att den nu gällande vibrationsstandarden ISO 5349 inte tar hänsyn alls till vibrationer över 1 250 Hz utan tar bort dem helt.
Hans Lindell
– Vibrationerna blir noll om man mäter dem enligt dagens standard på exempelvis en highspeed-borr som vibrerar på mycket höga frekvenser. Det är även ett jätteproblem när det blir slag och stötar vid användning av till exempel mutterdragare, där en mycket stor del av vibrationerna har högre frekvens. Problemen blir tydliga inom bilindistrin, där man ser vibrationsskador hos en tredjedel av personalen, berättar Hans Lindell.
Idag har tekniken utvecklats så att man kan mäta högre frekvens än 1 250 Hz.
Skaderisker
I ett nytt stort forskningsprojekt, finansierat av bland andra AFA försäkring, kommer Hans Lindell och hans forskarkolleger vid RISE IVF (Research Institutes of Sweden) att kartlägga hur vibrationsmönstret över 1 250 Hz ser ut för stora maskingruppstyper, bland annat tandläkarverktyg.
Målet är att skaffa underlag för ett tillägg till dagens standard så att inte högfrekventa vibrationer filtreras bort som irrelevanta. Det görs genom att undersöka olika möjligheter att kvantifiera vibrationerna och koppla dessa till skaderisker.
– Om dagens ISO-standard hade inkluderat högre frekvenser hade vi sett betydligt mindre besvär hos tandläkare och tandtekniker. I dag saknar maskintillverkarna incitament att åtgärda vibrationerna, hävdar han.
Sämre finmotorik
De skador som uppstår av vibrationer blir tråkigt nog oftast kroniska. De kan sammanfattas i begreppet Hand-Arm Vibration Syndrome (HAVS) som omfattar nervskador i fingrarna, kärlskador som till exempel ger vita fingrar samt muskuloskeletala skador som karpaltunnelsymtom. Hos tandläkare kan det yttra sig som sämre finmotorik, stickande känsla i fingrarna och svårt att känna temperaturskillnader.
– Ett andra syfte med forskningsprojektet är att titta på vad man kan göra med maskinerna för att ta bort vibrationerna. Här samarbetar vi med Futurumkliniken i Malmö kring att ta bort vibrationer i tandläkarinstrument.
” Maskiner behöver inte skada människor och högfrekventa vibrationer går relativt enkelt att konstruera bort, men incitament saknas.”
– Maskiner behöver inte skada människor och högfrekventa vibrationer går relativt enkelt att konstruera bort, men incitament saknas, konstaterar Hans Lindell och tillägger att tandläkarinstrument dessutom räknas som medicinteknisk produkt, och på det området finns ingen ISO-standard som hanterar vibrationer.
Projektet är treårigt, men de ofta långdragna processerna kring nya ISO-standarder medför att en ny standard kan vara på plats tidigast om fem år.
