När Ibrahim Hamad lade sig på sängen för att sova sommarkvällen den 21 juli 2017 fylldes han av tanken att en gång för alla avsluta sitt liv. ­Under nästan hela första läs­året på Tandvårdshögskolan i Malmö hade han brottats med självmordstankar, och under våren hade det inte gått en enda dag utan att han funderade på att ta livet av sig. I slutet hade han inte kunnat fokusera på studierna, vilket gav ännu mer ångest, och när han reste hem till föräldrahemmet i Borlänge för sommarledighet var ångesten så stor att han kände att han hade förlorat sin identitet.

– Den där kvällen, när jag låg där på sängen, fanns ingen annan utväg än att ta livet av mig. Jag överdoserade en blandning av tabletter, bland annat antidepressiv medicin som en läkare hade skrivit ut några dagar tidigare.
– Kroppen reagerade kraftigt, jag fick en panikattack. Hela kroppen skakade, jag spydde och kunde inte sluta tänka på mina föräldrar och att jag aldrig mer skulle få se dem. I panik ringde jag min äldsta bror som skyndade sig hem och körde mig till akuten.
Ett år tidigare, när Ibrahim precis hade påbörjat sina tandläkarstudier, publicerade det amerikanska tandläkarförbundet en artikel om mental hälsa och självmord bland tandläkarstudenter. I artikeln skildrar tandläkaren Brittany ­Lahoda sitt mående under studietiden och sitt beslut att ta en paus i studierna på grund av ångest och depression.
I texten uppmärksammar hon den spanska studien ”Burnout, depression and suicidal ideation in dental students” från 2014 som upptäckte en hög före­komst av utbrändhet och depression bland 212 tandläkarstudenter i Sevilla, och förekomst av självmordstankar bland studenterna under prekliniska och kliniska år. Samma år som den spanska studien publicerades släppte Världshälsoorganisationen en rapport som visar ett samband mellan självmord och depression.
I västvärlden har det sedan länge funnits en vedertagen sanning att tandläkare löper högre risk för självmord än andra yrkesgrupper, och internationellt finns det forskning och statistik som stärker den tesen.

Arbetsrelaterad stress

I novemberupplagan av den medicinska tidskriften Journal of Affective Disorders presenterade forskare från Danmark och Storbritannien 2011 en studie som visade att risken för självmord var högre bland tandläkare i Danmark än för läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, och den övriga danska befolkningen. För kvinnliga tandläkare var risken lägre än för deras man­liga kollegor.
När tusen medlemmar i det brittiska tandläkarförbundet deltog i en undersökning av arbetshälsan 2005 rapporterade cirka 12 procent av de tillfrågade tandläkarna att de någon gång hade övervägt att begå självmord. Samtidigt identifierade forskarna flera källor till arbetsrelaterad stress, bland annat pappersarbete, rättstvister, personalfrågor, klinisk styrning och antal arbetstimmar.

Brist på svensk forskning

Tandläkartidningen har inte hittat någon svensk forskning om självmord eller självmordstankar bland tandläkare de senaste 35 åren. 1987 publicerade svenska forskare en studie i Scandinavian Journal of Social Medicine där de hade studerat alla officiella självmord mellan 1961 och 1970 för att under­söka om självmordstalen bland svenska tandläkare var högre än i övriga befolkningen. Resul­taten visade en förhöjd SMR, standardiserad mortalitetskvot, för självmord bland manliga tandläkare jämfört med andra manliga akademiker, medan kvinnliga tandläkare inte visade någon förhöjd risk.
Trots brist på svensk forskning de senaste 35 åren fortsätter såväl svensk media som forskningsvärlden att publicera uppgifter om en högre risk för självmord bland tandläkare.

”Självmord är delvis ett kulturellt fenomen samtidigt som arbetsvillkoren, som är viktiga i sammanhanget, ser olika ut i olika länder.”

I dokumentet ”Att förebygga självmord: ett stödmaterial för allmänläkare” som Karolinska institutets folkhälsoakademi gav ut 2009 slår man fast att ”vissa yrkesgrupper som veterinärer, farmaceuter, tandläkare, bönder och läkare har högre suicid­risk”, men utan att hän­visa till någon källa.
Även om det finns internationell forskning som visar en högre risk för självmord bland tandläkare går det inte att översätta forskningen till en svensk kontext, menar Ullakarin Nyberg, överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska institutet.
– Nej, så enkelt är det inte. Självmord är delvis ett kulturellt fenomen samtidigt som arbetsvillkoren, som är viktiga i sammanhanget, ser olika ut i olika länder. I exempelvis USA lever privata tandläkare med en risk att bli stämda för ­felaktigt utförda jobb. En risk som inte finns på samma sätt i Sverige, men som kan påverka den mentala hälsan, förklarar Ullakarin Nyberg.

Koppling mellan självmord och yrke

Ullakarin Nyberg berättar att det finns runt hundra avhandlingar om suicid i Sverige, där merparten bygger på registerdata och biologiska faktorer, eftersom Sverige har väl utbyggda register och bra grundforskning. Det som saknas är kvalitativ forskning av hög kvalitet, som ofta är mer tidskrävande och svårare att finansiera.
Det är inte bara inom tand­läkar­yrket som det saknas forskning om självmord, utan överlag är kopplingar mellan självmord och yrken outforskad mark i Sverige. I maj 2021 påbörjade Maria Åberg, docent i neuro­bio­logi vid Göteborgs universitet, och hennes kollegor en treårig studie som ska undersöka kopplingen mellan yrke, arbetsmiljö och suicidala beteenden.

– I Sverige saknar vi forskning som undersöker kopplingen mellan dessa faktorer, men studier i Storbritannien har visat att risken för självmord, som förr var hög bland läkare och tandläkare, nu är högre i arbetaryrken, förklarar Maria Åberg.
– Därför vill vi undersöka hur det ser ut i Sverige. Sedan tidigare vet vi att yrken med höga krav och låg kontroll rent generellt har minskad risk för självmord.
Inledningsvis använder sig forskarna av den så kallade Värnpliktskohorten, med data från i princip alla män i Sverige som har mönstrat inför värnplikt fram till 2005. Med denna data kan forskarna följa männen från slutbetyget i årskurs 9 till val av yrke och arbetsmiljö, och koppla samman det med data från vården om mental ohälsa och suicidalt beteende.

Byggarbetare pekas ut som riskgrupp

– Tanken är att fokusera på främst byggarbetare som pekas ut som en riskgrupp, men under det första halvåret kommer vi sammanställa data över alla yrken. Upptäcker vi då att exempelvis tandläkare sticker ut kommer vi såklart titta närmare på det, säger Maria Åberg.
Med avsaknad av nutida svensk forskning och kända fall är det svårt att avgöra om det är en myt eller sanning att tandläkare löper högre risk för självmord. I Ibrahim Hamads fall så hade han inte påbörjat klinisk praktik vid ögonblicket för sitt självmordsförsök, och han anser inte själv att det faktum att han utbildade sig till tandläkare bidrog till det som hände den 21 juli 2017.
– Nej, det berodde på andra faktorer. Även om jag hade studerat något annat hade detta kunnat inträffa. Självmordstankarna uppstod första gången under gymnasietiden i samband med att mina kusiner, som var en viktig pusselbit för mitt mående, flyttade och jag började känna en enorm ensamhet som präglade min vardag under flera månader.
– Då lyckades jag, efter stöd och samtal med mina föräldrar, kontrollera tankarna och slut­föra mina gymnasiestudier.

Återupptog studierna

Istället för att förbereda sig inför andra läsåret vid Tandvårdshögskolan behandlades Ibrahim under två veckor vid den psykiatriska akutmottagningen i Säter. Tillbaka i Borlänge undvek han övervåningen och sitt gamla pojkrum där allt hade inträffat, och det var inte förrän senare på våren, efter att ha hittat den psykolog som kändes bäst att samtala med, som han kände att han var tillbaka på benen igen.
Hösten 2018 återupptog han studierna i Malmö. Efter sitt självmordsförsök har den annars något tillbakadragna Ibrahim valt att vara öppen med vad som har hänt, vilket har resulterat i stort stöd och förståelse från omgivningen.
– Att jag står på benen i dag är mycket tack vare min familj och mina kusiners enorma stöd till mig. Jag har också fått stöd av mina klasskamrater. Tyvärr omges psykisk ohälsa av skam och stigmatisering, men genom att vara öppen med mina erfarenheter och engagera mig i organisationen Suicide Zero hoppas jag nå ut till personer som mår dåligt och har självmordstankar.

”Att få vara en hjälpande hand ur det mörka och hjälpa människor i en positiv riktning, samt vara med och bidra till att rädda liv, betyder mer än allt för mig.”

– Att få vara en hjälpande hand ur det mörka och hjälpa människor i en positiv riktning, samt vara med och bidra till att rädda liv, betyder mer än allt för mig. Jag har alltid tyckt om att hjälpa människor och ge dem ett leende på läpparna, det är därför jag vill bli tandläkare. Nu ser jag fram emot att ta examen.

”Lyssna noggrant och visa att du vill förstå”

De flesta självmordstankar leder inte till handling, säger suicidforskare Ullakarin Nyberg. Kollegor, familj, vänner och arbetsgivare kan rädda liv bara genom att lyssna och reagera på förändring.
Ullakarin Nyberg är överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri, suicidforskare vid Karolinska institutet och leder radioprogrammet ­”Livet med Ullakarin Nyberg” i P1.

Hur kan omgivningen upptäcka och förhindra ett suicidförsök?
– Personer som mår så dåligt att de tänker på självmord reagerar på olika sätt. Vissa blir tysta och ledsna, andra argsinta och många fortsätter fungera på ett ytligt plan. Omgivningen ska vara uppmärksam på tydliga beteendeförändringar. Börjar en person plötsligt konsumera mer alkohol än tidigare eller systematiskt tacka nej till aktiviteter med arbetskamrater kan det vara tecken på ohälsa.
Vad ska du som kollega eller vän göra i ett sådant läge?
– Var inte rädd för att ­prata med personen. Kommunicera på ett sätt som visar att du vill väl och säg till exempel att du inte känner igen personen, att du upplever att hen har det svårt, och fråga vad du kan hjälpa till med. Sådan kommunikation är värdefull. Lyssna noggrant och visa att du vill förstå. Ge inte upp om personen inte vill prata första gången du frågar utan fråga igen.
– De flesta som tänker på självmord omsätter inte sina tankar i handling, ofta tack vare samtal med människor som vågar fråga och lyssna. Hjälp personen att byta tankespår genom att prata om vardagliga saker, som att ni kan ta en promenad eller fika tillsammans. Säg att du finns där för hen och att ni är många som vill hjälpa till. Är situa­tionen akut måste man direkt kontakta sjukvården, men för det mesta är det inte så bråttom.
Vilken roll har arbetsgivare?
– Arbetsgivare kan göra en hel del. Arbetet är en viktig del av livet som ger struktur, sammanhang och mening. Många av dem som överväger självmord känner sig ensamma, uteslutna och värdelösa. Om de går till jobbet utan att någon uppmärksammar hur de mår kan de känslorna förstärkas.
– Därför är det viktigt att arbetsgivare och kollegor på ett naturligt sätt pratar om psykiska och fysiska svårigheter. Många som mår dåligt klarar ändå av sitt jobb, och genom att påtala att en person duger även om hen mår dåligt, och kanske berätta om egna erfarenheter av psykisk ohälsa, förstärks skälen att leva.
– Ett öppet klimat, där kollegor delar med sig av känslor och erfarenheter, kan motverka den skam som finns kring suicidtankar och suicidförsök. Uppmuntra till kontakt med vården och samtalsstöd. Om personen inte vill uppsöka psykiatrin kan du föreslå besök hos företagshälsovården eller primärvården. Erbjud dig gärna att boka tid eller att följa med.
Vilken målgrupp ligger i riskzonen?
– Männen står för 70 procent av alla självmord. Flest i antal är medelålders män upp till 65 år, och högst risk sett till befolkningsandel är män över 80 år, där en vanlig utlösande orsak är en förlust av något slag.
– Överlag är brist på utbildning, dålig ekonomi, svår sjukdom, arbetslöshet, och ofrivillig ensamhet riskfaktorer för suicid och psykisk ohälsa.
Ger yrket i sig ökad suicidrisk?
– Inte yrket i sig utan vad som händer med personen som har det yrket. I människovårdande yrken förekommer ofta samvetsnöd, empatisk stress, effektivitetskrav, och situationer där en person tvingas jobba på ett sätt som hen själv inte står för.
– Ett självmord är resultatet av många olika omständigheter, där den som är drabbad vanligen har försökt lösa sina problem under lång tid utan att lyckas. Till slut framstår döden som den enda utvägen. Eftersom bakgrunden alltid är komplex går det inte att skilja ut just yrket som en enskild riskfaktor.
– Med det sagt så finns det yrken, till exempel veterinär, där avlivning används för att avsluta djurets lidande, vilket kan sänka gränsen för att avsluta det egna lidandet genom självmord.
I början av covid-19-pandemin gick Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention ut och varnade för ett potentiellt ökande antal självmord och självskador under pandemin. Har antalet självmord ökat de senaste två åren?
– När man gick ut med den informationen tillhörde jag dem som trodde att antalet skulle minska, vilket det faktiskt har gjort enligt Socialstyrelsens statistik för 2020. Min tes var att vi skulle vara ännu mer måna om varandra och våra närmaste under pandemin och att det är skyddande. Jag hoppas att vi bär med oss det även efter pandemin.
– Sen finns det andra mer komplicerade faktorer kring psykisk ohälsa, framför allt bland de som är allra mest utsatta, och det är inte otänkbart att antalet suicid kommer öka igen framöver. Statistik visar att ohälsan bland ungdomar ökar, och här kan vi som står bredvid göra stor skillnad.
Hur kan vi som samhälle minska och förebygga suicid?
– Vi behöver lägga ännu mer resurser på förebyggande arbete, och börja redan i förskolan med en sorts livskunskap. Vi måste lära våra barn att formulera sig och reflektera kring hur de mår, att inte vara rädda för egna känslor, och vikten av att hjälpa sig själv och andra.
– Sverige har fått kritik av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) för att vi inte satsar tillräckligt för att minska mindre allvarlig psykisk ohälsa. Det känns som att vi överger våra ungdomar när vi inte erbjuder den här hjälpen i tid utan väntar tills personen mår väldigt dåligt.
– När någon mår dåligt måste den snabbt få hjälp och inte bli satt i kö. Alla suicidförsök ska betraktas som livshotande tillstånd och måste följas upp ordentligt.