Annons
Annons
Restat Citanest tvingar kliniker att prioritera om
"Om restsituationen med Citanest blir långvarig kan man behöva se över tidboken och senarelägga vissa behandlingar", säger Hans Göransson, ansvarig för försörjnings- och utvecklingsfrågor på Folktandvården i Region Sörmland.
Foto: Colourbox
Ett av tandvårdens vanligaste bedövningsmedel har varit restnoterat sedan i våras och nu börjar den sinande tillgången märkas av. ”Vi vet inte vad som kommer att hända. Ytterst kan det påverka patienten”, säger Annika Rosén, käkkirurg på Eastmaninstitutet.
Pedodonti. Kirurgi. Akuttandvård. Orofacialmedicin. Folktandvården i region Stockholm har en uttalad prioriteringsordning för vilken verksamhet som ska få slut på lokalanestetikan Citanest (prilokain) sist.
När det i början av september blev tydligt att leveranserna av Citanest dentalampuller uteblev, tillsatte man en grupp med representanter för specialisttandvården, allmäntantandvården och FoU-verksamheten inom folktandvården i Stockholm för att hålla koll på tillgången av bedövningsmedlet.
Då Citanest, till skillnad från Xylokain (lidokain) och Septocaine (artikain), inte innehåller adrenalin, är det ett viktigt bedövningsmedel att ha till hands i tandvården för patienter med till exempel hjärt-kärlsjukdom, som inte bör ges läkemedel med adrenalin. Detsamma gäller för barn under fyra år.
Annika Rosén. Foto: Maria Östlin
– Vi började med att inventera hur mycket Citanest det fanns i folktandvårdens lager, säger Annika Rosén, chef för Eastmaninstitutets klinik för käkkirurgi.
– Hittills har vi inte upplevt någon brist, men samtidigt sitter kanske vi på det största lagret. Det kan nog vara svårare för en tandläkare med en egen privat klinik.
Rekommendationen till folktandvårdens kliniker i Stockholm är att bygga upp ett lager med Citanest som räcker i sex till åtta veckor.
Ett adrenalinfritt alternativ till Citanest skulle visserligen kunna vara Carbocain (mepivakain), men även det är restnoterat. Och även om det inte är en fullständig brist på något av läkemedlen är tillgången betydligt lägre än efterfrågan.
– Bekymret kommer och går vilket skapar en stor osäkerhet. Redan i juli gick vi ut med rekommendation till våra verksamheter om att bygga upp ett lager av Citanest, säger Anders Jonsson, cheftandläkare på Praktikertjänst.
Även folktandvården i Region Sörmland, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har märkt av restsituationen, visar en genomgång som Tandläkartidningen har gjort. För att klara situationen har man även här försökt bygga upp lager, samtidigt som man fått prioritera om användningen av Citanest.
– Nu använder vi artikain i första hand och sparar de andra bedövningsmedlen till situationer när det inte bör användas. Men det finns alltid en risk om restsituationen med Citanest blir långvarig. Då får man kanske se över tidboken och senarelägga vissa behandlingar som går att skjuta på, säger Hans Göransson, leg. tandläkare och ansvarig för försörjnings- och utvecklingsfrågor på Folktandvården i Region Sörmland.
- Xylokain (lidokain): innehåller adrenalin (12,5 mikrogram/ml). Ska användas på patienter med hjärt-kärlsjukdom ”med försiktighet”.
- Citanest (prilokain): innehåller octapressin (0,54 mikrogram/ml). Kan användas på patienter med hjärt-kärlsjukdom. Restnoterat.
- Carbocain (mepivakain): korttidsverkande. Restnoterat.
- Septocaine (artikain): innehåller adrenalin (5 mikrogram/ml). Mer fettlöslig än lidokain och prilokain.
Ska ej användas på patienter med hjärt-kärlsjukdom eller barn under 4 år. - Septocaine forte (artikain): innehåller adrenalin (10 mikrogram/ml). Mer fettlöslig än lidokain och prilokain. Undvik vid ledningsanestesi på grund av förhöjd risk för nervskador.
Ska ej användas på patienter med hjärt-kärlsjukdom eller barn under 4 år.
Källa: Annika Rosén, Fass
Anders Jonsson. Foto: Mattias Bardå
Även det i tandvården viktiga antibiotikumet Kåvepenin (fenoximetylpenicillin) är restnoterat. Också där börjar den bristande tillgången bli märkbar ute på klinikerna.
Anders Jonsson på Praktikertjänst påpekar att restnoteringar av läkemedel inte är ett isolerat problem för tandvården utan ett samhällsproblem.
– Vi har försatt oss i en situation där patientsäkerheten delvis är hotad utifrån att vi inte har tillgång till nödvändiga läkemedel.
Restsituationen med Citanest har pågått sedan mitten av april och ska enligt tillverkaren Dentsply Sironas uppgifter till Läkemedelsverket vara avhjälpt senast den 10 oktober. På Tandläkartidningens fråga om företaget kan garantera det blir svaret att man ”jobbar hårt” för att öka produktionskapaciteten och återkommer med besked så snart man har ”mer information i frågan”.
När tillgången är tillbaka på normala återstår alltså att se.
– Det innebär en osäkerhet. Vi vet inte vad som kommer att hända – kommer det att ta slut helt? Ytterst påverkar det patienterna som inte kan få behandling, säger Annika Rosén.
