Ortodontibehovet bedöms olika i landet
De flesta ungdomar har bettavvikelser, men vilka som får kostnadsfri behandling varierar. Foto: Colourbox

Ortodontibehovet bedöms olika i landet

Ny studie 24 Sep 2018
Dela artikeln
Det finns regionala skillnader vad gäller vilka barn och ungdomar som kvalar in för att få kostnadsfri ortodontibehandling. Det visar en ny undersökning.

Sju av tio ungdomar har bettavvikelser i det permanenta bettet. Cirka fyra av tio anses ha ett ortodontiskt behandlingsbehov, men vilka som får kostnadsfri behandling varierar i landet.

Lillemor Dimberg

– Olika regioner gör olika gränsdragningar. Det är inte så konstigt heller, eftersom det är regionalt självstyre inom tandvården, säger Lillemor Dimberg, specialist i ortodonti vid Eastmaninstitutet i Stockholm.

Hon har gjort en enkätundersökning tillsammans med Mikael Sonesson, ortodontist vid Tandvårdshögskolan i Malmö.

De med störst behöv prioriteras
Samstämmigheten är stor när det gäller patienter med svåra avvikelser. De som har störst behov av ortodonti får den kostnadsfritt i hela landet.

– Men den största gruppen ligger på en nivå mellan svåra avvikelser och inga avvikelser. I grunden ska det vara behovet som avgör vilka som behandlas, men det subjektiva behovet och hur det värderas varierar, konstaterar Lillemor Dimberg.

Det visar svaren på frågor kring fem fall där patienterna hade ett relativt litet objektivt behandlingsbehov men där de själva upplevde ett stort behov.

– Ett stort subjektivt behov väger tungt i hela landet för patienter som har avvikelser i den estetiska zonen, även om gränserna varierar, men det är större spridning på hur man gör när det saknas ett tandanlag i sidopartiet.

I en del landsting och regioner får man till exempel kostnadsfri behandling för att sluta luckan med tandreglering eller fylla den med implantat, i andra inte.

Väntetiden varierar
En fråga som har ställts i enkäten men som inte har analyserats färdigt är hur länge barn- och ungdomar måste vänta på behandling på olika håll i landet.

Köerna för att påbörja tandreglering tycks växa i regioner där det är brist på ortodontister, enligt Lillemor Dimberg.

En annan skillnad som finns är tillgången på ortodontister för patienter med relativt små avvikelser.

– I storstadsregionerna finns det många ortodontister och patienter kan välja att betala själva om de inte får kostnadsfri behandling, men den möjligheten finns inte överallt.

Kan patienter som nekas kostnadsfri behandling överklaga beslutet? Frågan har ställts och ska också analyseras senare.

Vårdbehovsindex påverkar urvalet
En faktor som har betydelse för beslut är vilket index som används för att bedöma behovet av ortodontisk behandling. Enkäten visar att fyra olika index används i landet. Samtliga bedömer hur stora bettavvikelserna är, men de graderar avvikelserna lite olika.

De två vanligaste indexen ingår i Index of Orthodontic Treatment Need (IOTN). Den ena delen bedömer det objektiva tandregleringsbehovet och heter The Dental Health Component (IOTN-DHC). Den andra används för att bedöma estetiken och heter The Aesthetic Component (IOTN-AC). I Sverige används de ibland tillsammans, ibland var för sig. Det finns också regionalt anpassade versioner av IOTN.

Ett gammalt index som fortfarande är i bruk på sina håll, bland annat i Stockholm, är Socialstyrelsens vårdbehovsindex eller regionala varianter på det.

Det fjärde indexet, Index of Complexity, Outcome, and Need (ICON), är relativt nytt och används nu i några landsting och regioner.

FAKTA – Så gjordes studien

* En enkät om hur behovet av ortodonti bedöms skickades ut i februari 2018 till Svenska ortodontiföreningens medlemmar, sammanlagt 299 personer. 190 svarade.

* Endast tandläkare som arbetade med urval av ortodontipatienter ingick sedan i studien – 112 personer. Alla landsting och regioner var representerade.

* Enkäten innehöll ett antal frågor samt fall där patienterna upplevde ett stort behandlingsbehov trots att det objektiva behovet var mindre tydligt.

* Resultaten är under sammanställning. En delrapport presenteras på årets odontologiska riksstämma i Göteborg den 15 november. Det finns även planer på en artikel i Tandläkartidningens vetenskapliga del framöver.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch