Nya läkarprogrammet saknar kurs i oral hälsa

Nästa år startar den nya läkarutbildningen, som blir en termin längre än den nuvarande. Samtidigt tas kravet på 18 månaders AT-tjänst bort. Totalt alltså en kortare utbildning, med många ämnen som tävlar om utrymmet.
Oral hälsa finns i dag inte som eget ämne på någon av landets läkarutbildningar, utan tas upp inom andra ämnen, framför allt öron-näsa-hals. Några av lärosätena konstaterar att oral hälsa i dag ”i stort sett saknas” eller ”undervisas väldigt lite i”.

Tandläkaren och medicine doktor Göran Friman, som forskat kring medicinsk screening inom tandvården, upplever att vårdcentraler kan bli bättre på att remittera patienter till tandvården, men även att tandvården kan bli bättre på att remittera till primärvården.
– Allmänläkarna skulle behöva mer kunskap i munhälsa och dess samband med allmänhälsa. Till exempel om orsakssamband mellan diabetes och parodontit, och om vid vilka diagnoser och tillstånd sjukvården och tandvården kan samverka. Patienterna skulle må så mycket bättre då.
Han tycker att en kurs på 7,5 högskolepoäng i munhälsa och samband med allmänhälsan skulle vara den bästa lösningen, eller att kunskapen tydligt vävs in i andra kurser.

Saknar tydligt examensmål

Sveriges Tandläkarförbund har i sitt remissvar om den sexåriga läkarutbildningen också påpekat att man saknar ett tydligt examensmål som lyfter vikten av kunskaper om hur munhälsa och allmänhälsa samverkar.
En rundringning till de lärosäten som utbildar läkare visar att utrymmet för oral hälsa inte blir mindre med den nya utbildningen, men att det är svårt att få plats med mer än i nuvarande program.
– Vi har under ett par år funderat på ett seminarium kring munhålans betydelse men det har inte blivit av, säger Ann-Sofi Duberg, programansvarig på läkarprogrammet vid Örebro universitet. Hon berättar att de i dag har återkommande undervisning om munhålan under programmet, till exempel flera timmar om orala åkommor och käkkirurgi under VFU-placeringen.

Koppling till systemsjukdomar

I Uppsala tillkommer ett specifikt kursmål för oral hälsa i det nya programmet: ”Att kunna redogöra för viktiga symtom och fynd från tänder och munhålan och koppling till systemsjukdomar, samt redogöra för när tandläkare/tandhygienist bör konsulteras.”
I Umeå har man redan i dag ett etablerat samarbete mellan öron-näsa-hals och tandläkarutbildningen, men ingen enskild föreläsning om oral hälsa är inplanerad på det nya programmet.
På Karolinska Institutet kommer kurserna att utgå ifrån ett antal symtom och fynd, och för en del av dem kan oral hälsa komma upp.
– Eftersom de nya examensmålen har ett tydligare fokus på prevention och hälsofrämjande ser jag att sambanden mellan oral hälsa och levnadsvanor och hälsa/ohälsa kan få en tydligare plats, säger Anna Kiessling, projektledare för det nya läkarprogrammet vid KI.

Större tyngd på munhålan

I Lund har man redan nu lagt lite större tyngd på munhålan under de första terminerna. Den extra terminen på det nya programmet kommer att till stor del användas åt lärande i primärvården.
– Patienter med öron-näsa-hals-problem och ibland munhåleproblematik är vanliga i primärvården, så i och med detta bör våra läkarstudenters exponering för ämnet öka, säger Peter J Svensson, program­direktör, läkarprogrammet i Lund.