Tandvårdsåret 2023

1. Nytt högkostnadsskydd och ny nationell riskbedömning

Under året har tandvården stått högt på den politiska agendan. Framför allt är det utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn som både har levererat delbetänkanden och fått tilläggsdirektiv.

I oktober kom tilläggsdirektivet att utreda hur man kan ”stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård”. Samtidigt aviserade regeringen att man ska sänka åldersgränsen för avgiftsfri tandvård, och vill slopa möjligheten för asylsökande att få subventionerad akut tandvård.

Äldre med dålig munhälsa pekas ut som en särskilt prioriterad grupp för det nya högkostnadsskyddet, men regeringen vill genomgående styra de statliga tandvårdsbidragen till de individer som har störst risk för sämre munhälsa. Allt detta bygger på en ny nationell modell för riskbedömning, som Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram i våras.

2. Anmälningsplikt

En annan politisk fråga som har väckt debatt under året är Tidöpartiernas förslag om informationsplikt för offentliganställda. För tandläkare inom offentlig verksamhet skulle detta kunna innebära en skyldighet att anmäla papperslösa individer som söker tandvård till Polismyndigheten eller Migrationsverket. Frågan ingår nu i den pågående utredningen om stärkt återvändarverksamhet.

3. Kompetensbrist

I flera sammanhang under året har ett ord återkommit: ”kompetensbrist”. Här finns flera trådar att dra i.

Dels handlar det om bristen på disputerade lärare inom tandläkarutbildningarna. Nationella vårdkompetensrådet beskriver att detta riskerar att hota såväl kvalitet och patientsäkerhet som lärosätenas examenstillstånd. Företrädare för lärosätena varnade i en debattartikel i Tandläkartidningen om en ökande brist på akademiskt utbildad personal. Frågan återkom också bland annat vid ett seminarium vid odontologisk riksstämma.

Det handlar också om brist på tandvårdspersonal. Socialstyrelsen konstaterar i nationella planeringsstödet att det är brist på tandläkare i 17 regioner. I 13 regioner är det brist på specialisttandläkare. Svårigheterna att rekrytera tandläkare i delar av Sverige debatterades bland annat på Odontologisk Riksstämma i Umeå, och avhandlades i ett temanummer av Tandläkartidningen.

4. Fusk och kontroller

Flera gånger under året har vi rapporterat om fusk med tandvårdsstödet. Mest anmärkningsvärt var nyheten under hösten om personer som har åtalats för penningtvätt, olaglig hantering av patientuppgifter och fusk med tandvårdsbidrag.

Parallellt har regleringen kring tandvårdsstödet stramats åt. Försäkringskassan tittar nu systematiskt på ekonomi vid efterhandskontroller, och i juni rapporterade de tillsammans med IVO av sitt uppdrag att förstärka sitt samarbete kring kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer. De föreslog bland annat mer informationsutbyte, och att vårdgivare ska vara registrerade i IVO:s vårdgivarregister för att kunna få tillgång till det statliga tandvårdsstödet.

I september föreslogs i en statlig utredning att Försäkringskassan ska få betydligt större befogenheter att agera vid misstänkt fusk. I förslaget ligger också att införa tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning för privata vårdgivare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet.

5. Nytt index för erosionsskador

Arbetet inom Nationellt programområde, NPO, tandvård har börjat rulla ut ett nationellt index för erosionsskador. Med hjälp av detta ska alla erosionsskador på tänderna graderas på samma sätt. Det nya erosionsindexet införs under vintern och ska användas av samtliga vårdgivare, såväl inom offentlig som privat tandvård.

6. Vetenskapligt tema om endodonti

Tandläkartidningens mest unika material är odontologisk vetenskap på svenska. Varje år samarbetar vi med de vetenskapliga redaktionerna i övriga Norden för att ta fram ett gemensamt vetenskapligt tema. I år har det vi publicerat åtta artiklar om endodonti med ämnen som noggrant valts ut för att återspegla till exempel aktuella åsikter och evidensbaserade behandlingsregimer.

7. Odontologisk Riksstämma i Umeå

Efter snart 60 år i Stockholm och Göteborg anordnades den odontologiska riksstämman och Swedental i Umeå. Syftet var att locka besökare i norra Sverige som tidigare inte har haft möjlighet att delta. Besökarantalet på årets riksstämma blev det största sedan innan pandemin. 

Samtidigt som riksstämman hölls i Umeå anordnade Stockholmsmässan och Föreningen Svensk Dentalhandel en ny mässa, Swedish Dental Expo, i Stockholm,